fredag 19 december 2008

Barnmatsföretagens klubbar i strid mot WHO-koden?

från Amningsnytt 4/08

Bägge de stora barnmatsföretagen i Sve­rige har startat klubbar för nyblivna föräldrar. På Nestlés hemsida fann Amningsnytt deras blåa logotypebjörn med en nappflaska i famnen. Semper marknadsförde sin klubb på en barnmässa i Stockholm tidigare i höst.

Marknadsföringspersonal bör inte, i sin yrkesroll, ta direkt eller indirekt kontakt av något slag med gravida kvinnor eller med spädbarns- och småbarnsmödrar. Så står det i den svenska tillämpningen av WHO-koden, Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 artikel 5.5. Jag frågade barnmatsföretagens informationschefer hur de såg på den saken.

Priser att vinna
Nestlé barnmat skriver om sin barnmatsklubb på sin startsida.
– Det är föräldrarna som kontaktar oss genom att gå in på hemsidan – vi tar inte kontakt med föräldrarna, säger Marie-Louise Elmgren på Nestlé. Hon jämför med deras konsumentkontakt.
– Men i er konsumentkontakt kan man ju inte vinna fina priser eller få en barndagbok som om man går med i klubben.
Marie-Louise Elmgren menar att klubben främst vänder sig till föräldrar till barn som är lite äldre.
– Hur ska man veta det när det inte står på hemsidan?
– Det står i vårt material i klubben att det är amning som gäller de första sex månaderna, men att man kan börja med smakportioner vid fyra månader efter kontakt med barnhälsovården.

Nalle med nappflaska
Jag skapar en sida för en påhittad mamma och hennes dotter som är 3,5 månader och har inga problem att gå med i klubben. På den sida som jag kommer till efter inloggningen står bland annat: "När barnet är runt fyra månader gammalt kan du försiktigt börja introducera smakportioner."
Runt fyra månader?
– Det stämmer inte med vår rekommendation och det är olyckligt om de hittar kanaler för att föra ut andra rekommendationer genom att bilda klubbar, säger Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket.
När man går med i klubben kan man välja mellan några olika blåa nallar att sätta på sitt barns sida. En av nallarna håller en nappflaska med vitt innehåll lutad mot axeln.



Den svenska tillämpningen av WHO-koden igen:
Bild eller text som idealiserar eller uppmuntrar till flaskuppfödning bör inte förekomma. (Ur artikel 5.1.)
Marie-Louise Elmgren på Nestlé medger att formuleringen om ”runt fyra månader” är felaktig och lovar per telefon den 26 november att det ska rättas till inom några dagar. Därefter ska sidan vara i enlighet med Allmänna råd 1983:2, menar Marie-Louise Elmgren.

Då mejlar jag över fotot på nallen med nappflaskan.
Marie-Louise Elmgren ber att få återkomma.
En stund senare kommer ett svar på mejlen:
Vi beklagar de felaktigheter som vi missat, trots noggrann genomgång före publicering. För att säkerställa att det inte förekommer några oegent­ligheter kommer vi nu att göra en total genomgång av vår hemsida.

Nu har Nestlés klubbsidor fått nytt utseende. Amningsnytt har inte granskat de nya sidorna. Klubben finns dock kvar.

Deltog på mässa
Semper marknadsförde sin barnmatsklubb på Underbara Barn-mässan i Stockholm under allhelgonahelgen. Reklam för klubben finns också på Semper Barnmats startsida med texten "Semperklubben är lanserad".

– Sempers personal tog inte aktivt kontakt med föräldrar, de fanns i montern ifall någon ville kontakta dem, säger Camilla Björk på Semper.
Hon säger att klubben framför allt vänder sig till föräldrar till barn över sex månader.
– Vi är väl medvetna om WHO-koden och vår bedömning är att vi följer denna, säger Camilla Björk.

Konsumentverket tiger
Jag har också frågat Christine Holst på Konsumentverket om en kommentar, både om klubbarnas existens och om bilden med nallen med nappflaskan. Hennes svar:
Jag har för närvarande inte möjlighet att prioritera dessa frågeställningar.
Cecilia Wemmert, ordförande i Amningshjälpen blir upprörd över förekomsten av barnmatsklubbar, Nestlés formulering om ”runt” fyra månader och nappflaskan och även över Konsumentverkets nerprioritering.
– Jag tycker det är allvarligt. Det är solklara överträdelser. Att det sker i det fördolda så att bara klubbmedlemmarna ser det gör det hela bara ännu fulare. Att Konsumentverket ogärna ger sig in och styr upp leken leder till allt vildare tilltag, säger Cecilia Wemmert.

Text och foto: Marit Olanders

torsdag 18 december 2008

Detta är WHO-koden

Utebliven amning och förtida avvänjning medför risker för barnet och mamman, både i rika och fattiga länder. Därför tillkom WHO-koden - för att skydda, stödja och främja amning och säker användning av bröstmjölksersättning.

Under 1900-talet minskade amningsförekomsten i hela världen, samtidigt som försäljningen av bröstmjölksersättning ökade. En av de mest aggressiva metoderna för marknadsföring var att klä ut säljare i sjuksköterskeuniformer och skicka in dem på BB-avdelningar eller hem till nyblivna mammor för att få dem att sluta amma och börja använda ersättning (1). ”Mjölksystrar” förekom på flera håll under 1950 till -70-talet, både i Afrika och Europa. I samband med skandalen med melamin-förgiftad bröstmjölksersättning i september rapporterade DN om mjölksystrar i Kina. En annan marknadsföringsmetod var att förse nyblivna mammor med gratisprover på ersättning som räckte såpass länge att mjölkproduktionen hann avstanna.

Vändpunkt
1974 publicerades rapporten The baby killer i Storbritannien. Den blev en vändpunkt för medvetandet om sambandet mellan marknadsföring av bröstmjölksersättningar och undernäring av spädbarn i u-länder. En aktionsgrupp gav ut rapporten på tyska i Nestlés hemland Schweiz med rubriken Nestlé Tötet Babys, dvs Nestlé dödar bebisar. Nestlé stämde aktionsgruppen och den fälldes så småningom för rubriken. Domen slog också fast att Nestlé skulle ändra sin marknadsföring. Rättegången kom att ses som en framgång för aktionsgruppen (1, 2, 3).

WHO och Unicef arrangerade 1979 ett möte där representanter från regeringar, barnmatsföretag, organisationer och medicinska experter gör ett gemensamt uttalande som blir grunden för WHO:s barnmatskod. 1981 antog WHO:s beslutande organ WHA (World Health Assembly) barnmatskoden i form av en rekommendation till medlemsländerna.

WHO-kodens omfattning
WHO-koden omfattar flytande livsmedel som kan störa amningen, samt nappflaskor och flasknappar. Den reglerar flera områden: agerandet hos tillverkare, distributörer och säljställen för produkter som omfattas av Koden; regeringens åtagande att främja amning, hälsovårdspersonals agerande samt sammansättning och märkning av livsmedel som omfattas av Koden. Den reglerar marknadsföring både mot allmänheten och mot vårdpersonal, och den reglerar vårdpersonals agerande gentemot föräldrar och industrin.

WHO-koden och flaskmatning
WHO-koden "förbjuder" inte bröstmjölkersättning, nappflaskor och flasknappar, varken att de används eller att de säljs. Det som regleras är marknadsföringen. I socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 artikel 1 står:
"Denna kods målsättning är att medverka till en säker och ändamålsenlig spädbarnsuppfödning genom skydd och främjande av amning samt, om bröstmjölksersättningar behövs, säkerställande av att sådana används på rätt sätt, på basis av riktig information och genom tillbörlig marknadsföring och distribution." (min kurs.) Därför får barnmatsföretag (eller nappflaskföretag) inte göra reklam/"informera" om flaskmatning, men vårdpersonal får. Föräldrar har rätt till objektiv och konsekvent informaiton i uppfödningsfrågor, står det i Kodens och den svenska tillämpningens Artikel 4.

Enligt WHO-koden får industrins representanter inte ta någon direktkontakt med gravida och nyblivna föräldrar. För industrin blev det då ännu viktigare än innan att vårdpersonal blev välvilligt inställd till dem och förde ut deras budskap. Därför finns det i Koden också stadgat att vårdanställda inte får ta emot gåvor eller andra förmåner av företag som omfattas av Koden och att produktinformation ska hålla sig till vetenskapliga fakta. Hälsovårdens lokaler får inte ställa ut produkter som omfattas av Koden och inte heller sätta upp affischer eller liknande.

Efter Kodens tillkomst 1981 har WHA antagit flera resolutioner för att täppa till kryphål och täcka in nya medier. Ibfan, som övervakar Koden, rapporterar fortfarande om kodöverträdelser i såväl rika som fattiga länder. Den senaste rapporten (5) nämner bland annat gratisprover, teve-reklam, tidningsannonser, säljkampanjer i butik, reklamprylar med logotyper och produktnamn samt bjudluncher för vårdpersonal.

WHO-koden omfattar flera områden, och reglerar ansvaret både för stater, hälsovårdspersonal, marknadsföring, säljställen, märkning av produkter som omfattas av Koden och kvalitetskrav för bl a modersmjölksersättning.  Även om moderniseringar har behövts och kryphål fått täppas igen så har Koden på det stora hela täckt de områden som behövt täckas.

Olika ansvarsområden
Det är upp till varje land att reglera hur starkt juridiskt skydd WHO-koden ska ha just i det egna landet. Den svenska tillämpningen av WHO-koden blev klar 1983, två år efter att den antagits av WHA.
I Sverige har både Socialstyrelsen, Konsumentverket och Livsmedelsverket delar av Koden inom sina ansvarsområden. Den svenska tillämpningen av WHO-koden regleras i tre dokument, socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2, Socialstyrelsens författningssamling 1983:21 och en överenskommelse mellan Konsumentverket och industrin. Den svenska tillämpningen av WHO-koden tillkom 1983, fördröjd i två år av Näringslivets delegation för marknadsrätt som hävdade att att WHO-koden inte var förenlig med den svenska tryckfrihetsförordningen.

Tryckfrihetsförordningen förbjuder tobaksreklam
I det färdiga dokumentet blev formuleringen att marknadsföring av produkter till barn på 6-12 månader skulle tillåtas och vara ”saklig och måttfull”. Enligt Amningsnytt (6) var det samma regler som gällde för tobaksreklam på den tiden.
Nu är tobaksreklam helt förbjuden enligt tryckfrihetsförordningen. Den förbjuder även reklam för anda varor än tobak, om de har ”varukännetecken som är i bruk för en tobaksvara” (7) medan t ex föräldratidningar och mässarrangörer får stora intäkter från barnmats- och nappflaskföretag.
Även om marknadsföringen av tobaksvaror och produkter som omfattas av WHO-koden påminner om varandra, kan man inte jämföra dem rakt av. Bröstmjölksersättning räddar liv. Det gör inte tobak. Men bröstmjölksersättnig, använd på fel sätt och i avsaknad av stöd för amning,  kan också åsamka skada.

Reklam mot vårdinrättningar och vårdpersonal
Även i Sverige bedriver företag med produkter som omfattas av Koden lobbying gentemot vårdpersonal. Medlemmar i Amningshjälpen som besöker BVC med sina barn kan berätta om affischer, skrivunderlägg, dukar och andra prylar med barnmatsföretagens logotyper på. 2006 avslöjade Amningsnytt att studenterna på barnsjuksköterskeutbildningen i Uppsala gick på bjudlunch med Semper och Nestlé, bakom ryggen på kursledningen. ”Jättebra, kanon, helt super,” sa en av deltagarna entusiastiskt till Amningsnytt efteråt.

Marit Olanders
Bearbetning av artiklar från Amningsnytt 2/08

Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 finns här
Överenskommelsen mellan Konsumentverket och industin som pdf  här

1. Gabrielle Palmer, The Politics of Breatfeeding, Pandora 1993
2. Stina Greiner Almroth: Amning och barnmatsföretagen, Amningsnytt nr 2 1977
3. Gerd Brandell och Carina Sjögren. ligga steget före, Nafia 2002
4. WHO: International Code of Marketing of Breast-milk Substitutes, Geneva 1981
5. Ibfan: Breaking the rules, stretching the rules 2007
6. Ann-Margret Yngve: Den svenska WHO-koden Allmänna råd från socialstyrelsen, Amningsnytt nr 2 1983
7. Tryckfrihetsförordning (1949:105)

tisdag 16 december 2008

Kommentarer om amning och härskarekniker

De fem härskarteknikerna formulerades av den norska feministen Berit Ås 1976. Som ett tankeexperiment kan man sätta omgivningens synpunkter på kvinnors amning i ett perspektiv till härskarteknikerna. Här kommer också exempel på motstrategier.

1. Osynliggörande.
”Jaha, nu är lille E elva månader, då ska du väl ändå sluta amma nu, jag skriver här i journalen att du har slutat.”
Motstrategi: Ta plats!
”Nej vi ammar för fullt och jag har inga planer på att sluta än på några år!”

2. Förlöjligande.
”Inte ska hon använda mamma som napp.”.
Motstrategi: Ifrågasätt: ”Varför ska hon inte det tycker du?”

3. Undanhållande av information.
Trots att svenska myndigheter sedan fem år fört ut budskapet att bröstmjölken räcker som enda näringskälla de första sex månaderna händer det fortfarande att mammor får höra att de ska börja med mat vid fyra månader.
Långt ifrån alla nås av informationen om att det enligt WHO är fullt normalt att amma i två år eller längre.
Motstrategi: Begär alla kort på bordet:
”Vad har du för underlag för det du säger?” eller ”Varför berättade du inte att ...?”

4. Dubbelbestraffning.
När det blir fel både vad man gör och vad man inte gör. Amma gärna men inte för mycket, inte för ofta, inte för länge och absolut inte på natten.
Motstrategi: Var medveten om att det är en härskarteknik och håll distansen. ”Vad menar du med det?”

5. Påförande av skuld och skam.
Hit hör förstås antydningar om att mamman är lat eller egoistisk om hon inte ammar. Men hit hör också en rad kommentarer om att amma för ofta, för länge eller för gärna. Förlöjliganden och dubbelbestraffningar kan leda till skuld och skam.
Motstrategi: Sätt ord på dina känslor. Prata med andra, t ex i en amningsstödgrupp.

Marit Olanders

Amningsnytt 4/08

TANDHÄLSA, ANKNYTNING OCH BARNMATSFÖRETAGENS NYA TILLTAG
mjuka klappar från Amningshjälpen


AMNING OCH TANDHÄLSA
I Sverige får många föräldrar rådet att begränsa nattamningen till ett tillfälle efter ett års ålder. Men enligt forskning som Amningsnytt tagit del av fins det inget stöd för den upfattningen. Amning orsakar inte karies men är inte helller en garanti för att barn slipper karies.
Tandborstning och godis max en gång per vecka är det som bäst skyddar mot karies, oavsett om man ammar eller ej.
–Slutar man amma på natten kan det paradoxalt nog leda till karies, om banret ges välling i nappflaska i stället, kommenterar Anouk Jolin, styrelseledamot i Amningshjälpen.



AMNING OCH ANKNYTNING
Amning är inte bara mat utan också skydd. Det märks när man ser barn som slutat amma men fortsätter att krypa upp i mammans famn och klappa på bröstet för att tanka trygghet. Att bröstmjöken är så vattnig och utspädd gör att barn måste amma mycket ofta. Amningen blir en form av social kommunikation mellan barnet och mamman. föräldrar som inte ammar kan genom att vara närvarande och flaskmata på ett lyhört sätt skapa samma kommunikation.


BARNMATSFÖRETAGEN STARTAR KUNDKLUBBAR
Bägge de stora barnmatsföretagen i Sverige har startat klubbar för nyblivna föräldrar. På Nestlés hemsida fann Amningsnytt deras blåa logotypebjörn med en nappflaska i famnen. Semper marknadsförde sin klubb på en barnmässa i Stockholm tidigare i höst.
Marknadsföringspersonal bör inte, i sin yrkesroll, ta direkt eller indirekt kontakt av något slag med gravida kvinnor eller med spädbarns- och småbarnsmödrar. Så står det i den svenska tillämpningen av WHO-koden, Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2. Jag frågade barnmatsföretagens informationschefer hur de såg på den saken.

KOMMENTARER OCH HÄRSKARTEKNIK
De fem härskarteknikerna formulerades av den norska feministen Berit Ås 1976. Som ett tankeexperiment kan man sätta omgivningens synpunkter på kvinnors amning i ett perspektiv till härskarteknikerna. Då blir det också lättare att bemöta vanliga kommentarer som ”Inte ska hon använda mamma som napp” (förlöjligande) eller ”Jag tycker amning är bra, men inte för mycket” (dubbelbestraffning).

DESSUTOM:
• SLV:S experter konsulter åt barnmatsföretag
• Amningsbacklash syns i statistiken
• Debatt om BVC:s sömnrådgivning

och mycket mycket mer

VILL DU VETA MER ELLER FÅ EN EGEN TIDNING?
Vänd dig till Amningsnytts soloredaktör Marit Olanders, amningsnytt@amningshjalpen.se


fredag 12 december 2008

Ännu en onödig pryl

Tidningen Föräldrar & Barn presenterar en ny makalös manick - amningspåminnaren:

Amma, ställ in klockan på aktuell tid och fäst Babypin på bh-bandet på den sida du inte ammat. När bebisen verkar hungrig nästa gång sneglar du på klockan för att se om det är dags att amma igen.

Vem eller vad vet bäst när bebisen behöver komma till bröstet? Ett dött ting eller barnet självt? En av de största anledningarna till att kvinnor får såriga bröstvårtor, bröstkomplikationer och att amningen avbryts i förtid är att man försöker styra upp amningen efter ett schema, enligt Stockholms läns landstings Vårdprogram Bröstkomplikationer i samband med amning. (Länken går till vårdprogrammet på pdf)

F & B föreslår att man i stället lyssnar på sin bebis.
Jag skulle vilja gå ett steg längre och säga:
"Håll bebisen mot din kropp, eventuellt med hjälp av en bärsjal eller liknande. När du märker att bebisen börjar vilja ammas, t ex genom att titta på dig och gapa eller smacka med tungan, låt henne eller honom amma så länge han/hon vill. Erbjud eventuellt andra bröstet, eller spara det till nästa amning."

Och spara 85 kronor.

Marit Olanders

onsdag 10 december 2008

Barnmat "från 4 mån" återkallad

I Danmark har en fem månaders bebis insjuknat i botulism och danska Fødevarestyrelsen riktar misstankar mot Hipps banan och persikopuré. Purén har sålts i Skandinavien och Finland och även svenska Livsmedelsverket varnar nu för att äta av produkten som har batchnummer  L35655 och bäst före datum 31/12/2008. Burkarna ska ha sålts under juli till september förra året (!). 

Både i Danmark och i Sverige är purén märkt "Tidigast 4 månader". När nuvarande svenska amningsrekommendation kom 2003 hoppades amningsfrämjare att barnmatsföretagen skulle bli tvungna att märka om sina produkter, till "från tidigast 6 månader". Men den svenska expertgruppen pediatrisk nutrition formulerade sig på följande sätt:

"Den svenska expertgruppens hållning är att produkterna bör märkas som lämpliga från cirka sex månader, men tidigast från fyra månaders ålder." (min markering)

Den första satsen att produkterna bör märkas från sex månader tycks ha gått barnmatsföretagen spårlöst förbi. De har helt riktat in sig på den därpå följande bisatsen, men tidigast från fyra månader.
– Jag skulle önska mig att märkningen [på burkarna] blev "Från ca 6 månaders ålder" med stora bokstäver och en text med små bokstäver som säger "Kan ges från tidigast 4 månaders ålder", kommenterade Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket i Amningsnytt 1/04.

Innehållet i burkarna
Clostridium Botulinum är en anaerob bakterie som bildar sporer. Den lever där det inte finns luft, t ex i vakuumförpackade livsmedel. Bakterierna tillverkar gift som man kan bli sjuk av. Till skillnad från vuxna kan spädbarn bli sjuka enbart av sporerna eftersom de inte har tillräckligt utvecklad bakterieflora i magen. Det är därför barn på under ett år avråds från att äta honung.


söndag 16 november 2008

Amningsråd och härskarteknik

Det kom en hjälpmammefråga i mejlboxen som jag fick tillåtelse att lägga ut här:

Jag har en son som snart är 3,5 månad. Jag har ammat honom fullt ända fram tills i måndags efter att ha varit på BVC och vägt honom. Hans viktkurva började då dala. Dessutom sover han sämre på nätterna. Jag försöker nu ge honom [bröstmjöksersättning] på kvällen innan han lägger sig för att han ska sova bättre, men det har inte hjälpt. Som det ser
ut nu så somnar han runt 21-21.30 vaknar 23.30-24 och vill ha mat. Efter det så sover han ca 1-2 timmar innan han vill ha mat igen. Han är inte vaken länge utan somnar under tiden han äter, vilket brukar ta ca 10-15 minuter.
Under denna korta tid så verkar han inte hinna få i sig tillräckligt. Han håller på så hela natten och har gjort i ca 1,5 vecka. Jag börjar nu bli mycket trött vilket i sin tur påverkar min mjölkproduktion. Har ni något gott råd att ge mig. Vad ska jag göra så han sover bättre på nätterna och hur ska jag hjälpa honom så han känner sig mätt?
- - -
Han har sedan han föddes i stort växt 1 cm/vecka och följt sin viktkurva fram tills han vägdes i måndags. Då gick den ned något, men längden stämde fortfarande.
Han mår bra i övrigt och är en pigg och vaken krabat som gärna vill vara med.

Pojken är tre och en halv månad och mamman har inte nåtts av information om flera saker.

Amningspuckeln.
Barn som får bröstmjölksersättning går upp långsammare i vikt de första månaderna, jämfört med ammade barn. WHO har slagit fast att ammade barns tillväxt är den normala. Ändå verkar svenska BVC fortfarande använda tillväxtkurvor efter svenska barn födda på 1970-talet som alltså i regel inte helammats i sex månader och delammats till två års ålder eller längre.
Ritar man in ett ammat barns viktutveckling på en kurva ritad efter barn som inte ammats så kommer det att se ut som om vikten först rusar upp för att efter de första månaderna märkbart stanna av (detta är en annan pojkes tillväxtkurvor):




WHO har gjort kurvor efter ammade barn och på viktkurvan ser samma pojkes kurva ut så här:



Tar landets BVC:n verkligen hänsyn till amningspuckeln?
– Ja, sa barnläkaren Clas Sundelin till mig när jag för Amningsnytts räkning intervjuade honom om tillväxtkurvor i Amningsnytt nr 2/07. Det motsägs med jämna mellanrum av frågor om viktutveckling som Amningshjälpens hjälpmammor får, där mammor känner sin förmåga att försörja sina barn med mjölk ifrågasatt. Oro för för lite mjölk är den enskilt vanligaste anledningen till att kvinnor slutar amma före sex månader.
Det kan naturligtvis också vara så att BVC-sjuksköterskan muntligen gjort vad hon har kunnat för att lugna föräldrarna och försäkra dem om att mjölken räcker, allt är i sin ordning och att det är längdkurvan som ger bäst besked om barnets tillväxt. Men linjen på pappret motsäger hennes budskap och blir en källa till oro, kanske påspädd av välmenande mor- och farmödrar som själva fått höra att deras mjölk inte räckte. Det är med andra ord en svår pedagogisk uppgift för BVC-personalen att övertyga föräldrarna om att deras barn INTE tappar i vikt när det ser ut så på diagrammet.

Tillbaka till hjälpmammefrågan här ovan. Det var ju mer den mejlande mamman inte fått information om.

Amning på nätterna.
En följdfråga till mamman om hur de sov fick följande svar:
Han sover i sin spjälsäng på natten.  - - - Jag sitter upp i sängen lutad mot väggen när jag ammar honom. 

Hon berättade också:
Vi funderar på att möblera om i sovrummet så spjälsängen står direkt brevid min säng.

Hos den här familjens står alltså spjälsängen såpass långt ifrån mammans sovplats att hon måste stiga upp varje gång han vaknar. Det är en vanlig lösning, i svenska hem är sovrummen ofta ganska små. Dubbelsäng och barnsäng kan fylla ut det mesta av utrymmet från vägg till vägg. Det är klart att amningen blir jobbig om man ska upp ur sängen och gå - om än bara några steg - var och varannan timme hela natten. Amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd men amningen måste ges rimliga villkor om mamman ska orka fortsätta. Mamman hade också prövat att ge sin son napp, som svenska barnläkare rekommenderar, men han visade tydligt att det var amma han ville och som den lyhörda mamma hon var ammade hon förstås.

Råden för att förebygga plötslig spädbarnsdöd kan ses som en dubbelsbestraffning, en av de fem härskarteknikerna.  Det är fel både det man gör och det man inte gör. Det är bra att du ammar, men på natten bör du inte amma, inte så ofta i alla fall, utan ge napp.

Och så en sista sak som den frågande mamman inte informerats om. En flaska ersättning på kvällen ger inte bättre sömn, tvärt om. Det skrev jag om här.

Marit Olanders

fredag 14 november 2008

Bli stjärnan i ditt liv

Längst ner på den här sidan tipsar vi om lite andra bloggar. En av dem är one-of-those-women som skrivs av Morgan Gallagher i England. Hon tar upp amningsfrågor ur ett konstvetenskapligt och feministiskt perspektiv. I våras skrev hon om Little Angels  en liten amningsstödgrupp i Lancashire, England. 
I kampanjen Be a star visar de foton på unga mammor - 17 till 23 år - med stil, vilja och integritet. OCH - med ammande bebisar! Fotona vänder upp och ner på fördomar om unga mammor som underpriviligerade eller som offer. Trots att alla ammar på bilderna är det inte barnet som är i fokus utan mamman som inte viker med blicken och inte enbart fokuserar på sitt barn utan lever sitt eget liv på sitt eget vis.
Titta och njut. Och bli stjärna i ditt eget liv.

Marit Olanders

onsdag 12 november 2008

Skonar det mammorna att börja med mat vid 4 månader?

Göteborgs-Posten skrev om att Västra Götaland-regionen har lägst förekomst av enbart amning vid sex månader av alla län och Dagens Medicin plockar upp nyheten. I artikeln nämns de vanliga påstådda fördelarna med matintroduktion vid fyra månader, dels myten om smakfönstret och dels att rekommendationen om helamning i sex månader mest är avsedd för u-länderna.

Myten om smakfönstret
En del vårdpersonal fortsätter att råda föräldrar att ge mat i form av "smakportioner" vid fyra månader, trots att det var fem år sedan nuvarande rekommendation infördes.  För det första var det inte så den förra rekommendationen löd, utan att man borde börja med annan mat någon gång mellan fyra och sex månader - för att introducera gluten under skydd av amning.
- Jag tycker inte det är fel att starta med smakportioner vid fyra månader. Då är barnet ofta nyfiket på att få smaka, säger en BVC-sjuksköterska till GP.
Att barn skulle vara speciellt öppna för nya smaker och konsistenser vid fyra månaders ålder och ha ett "smakfönster" öppet vid denna tidpunkt är en uppfattning som har spridits i en skrift utgiven av Semper som har fått stort genomslag i Sverige. Det finns dock ingen vetenskaplig grund för denna teori.

Tidig matintroduktion gör inte livet lättare
Kanske viktigare i familjerna är dock att tidig introduktion av mat ofta inte alls förenklar livet. Svensk forskning visar att det tar längre tid att komma upp i hela mål mat och oftare blir bakslag i form av återgång till helamning om man börjar med mat tidigt. Många mammor känner sig pressade av BVC:s och barnmatsföretagen att börja med annan mat tidigare än de hade tänkt sig. Det kan vara nog så tröstlöst att stå och koka potatis och grönsaker, puréa dem, mjölka ut bröstmjölk, blanda ihop det till lagom rinnig konsistens, försöka hålla ett fyra- femmånadersbarn som inte kan sitta någotsånär upprätt och samtidigt styra in skeden i dess mun ... Jag har svårt att se att introduktion av fast föda generellt skulle hjälpa mammor och deras familjer i vardagen. En del ja, absolut, medan andra kan ha bättre nytta av att få stöd i amningen och ett erkännande av att hon gör något bra för sitt barn genom att amma det fram till sex månader, eller när nu barnet visar intresse för nya smaker. 

Ökar risken för lunginflammation
En verksamhetsutvecklare vid VG-regionen säger dels att rekommendationen om sexmånaders helamning i första hand gäller tredje världen och dels att det inte spelar någon större roll om man börjar med annan mat vid fyra eller sex månader. Här gör hon en annan bedömning än både WHO och svenska experter. Det finns forskning som visar att
statistiskt ökar risken för bland annat lunginflammation och upprepade öroninflammationer om man avbryter helamningen vid fyra månader jämfört med vid sex månader. I i-länder, märk väl. Hänsyn har tagits till mammans livsstil, om hon röker, hur hög inkomst hon har osv.

Trötthet och ensamhet
BVC-sjuksköterskan som intervjuas i G-P medger själv att trots att mammorna är utsjasade vill de inte börja med bröstmjölksersättning.
Det är ofta tröttsamt att få barn - ja. Men beror det på amningen ? Ensamheten i mammaledigheten är också tröttsam. Och de ofta outtalade kraven på att mamman när hon "ändå är hemma" ska ta hand om hela hushållsarbetet kan vara krävande. Många av dagens spädbanr har storasyskon som bara är i två-treårsåldern.
Blir det mindre tröttsamt om man fasar ut amningen?
Kanske - kanske inte.

Marit Olanders

tisdag 11 november 2008

Alkohol under spädbarnstiden

Enligt en enkät av Sveriges Radio är åtta av tio barnmorskor och distriktssköterskor kritiska mot Livsmedelsverkets ändrade råd om alkohol.
Tidigare avråddes ammande kvinnor från att dricka alkohol med hänvisning till att alkohol gick över till barnet. Efter kritik ändrade Livsmedelsverket sin rekommendation till nuvarande skrivning:

Alkohol har inga positiva effekter för amningen. Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar, det vill säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Den mängd alkohol som barnet kan få i sig med bröstmjölken är mycket liten.

Alkoholhalten i bröstmjölken är densamma som i blodet och det rör sig alltså om tiondelars promille. Det finns inga belägg för att så små mängder alkohol skulle skada barnet. Det är det Livsmedelsverket kan och ska berätta om.

Men det finns ju andra risker med alkohol i samband med spädbarnsvård.

Omdömet försämras. Motoriken försämras. Impulskontrollen försämras. Har man alkohol i kroppen bör man inte sova på samma underlag som sitt spädbarn.

Men det har inte med amningen att göra. Det angår alla som vårdar spädbarn, oavsett om de är män eller kvinnor, om de ammar eller ej.

Det krångliga är att det är Livsmedelsverket som ger råd om mat och dryck under amning men att det inte ligger på deras bord att ta ställning till psykosociala frågor. Inräknat att personer med alkoholproblem kan ta en "tillåtelse" att dricka 1-2 glas som förevändning att dricka mycket mer.

Under hela historien har omgivningen velat kontrollera den ammande mamman- hur hon lever, vad hon äter, om hon motionerar. Barnmatsföretagen har slagit mynt av detta och utnyttjat dessa föreställningar för att få amningen att framstå som så krånglig som möjligt. Därför är det på tiden att fördomarna kring bröstmjölkens innehåll av alkohol skingras.

Problemet är inte att Livsmedelsverket nämner alkoholkonsumtionen i sina råd till ammande kvinnor.
Problemet är snarare tystnaden om alkohol i spädbarnsfamiljer i ett bredare perspektiv.

Marit Olanders

måndag 10 november 2008

Barnstyrd tillvänjning

Frågan om när barn helst ska börja med fast föda väcker starka känslor. Nu är det fem år sedan svenska myndigheter antog nuvarande rekommendation:

Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre.

Ändå hör vi i Amningshjälpen återkommande om hur föräldrar på BVC får höra att de ska börja vid fyra månader. Inte i individuell rådgivning, utan i hela föräldragrupper. På flera håll delas broschyrer ut på BVC där föräldrarna får rådet att börja med smakportioner mellan 4 och 6 månader. Anledningarna till att vårdpersonal på eget bevåg frångår svenska myndigheters rekommendation verkar dels vara bristande kunskap om och tilltro till amning och dels bristande förmåga att ge mammor stöd i amningen.

om en ny bok om barnstyrd tillvänjning av Gill Rapley och Tracy Murkett. Får barn möjlighet att börja med mat i sin egen takt kommer de inte att börja äta i den mening att de också sväljer maten förrän de är runt sex månader. De kan ta in mat i munnen, undersöka färg, form, konsistens och smak tidigare - men inte för att faktiskt äta.

Mike Brady påpekar att barnmatsföretagen har stora intressen i att få barn att börja med mat tidigare. Han har hört en VD på ett barnmatsföretag säga att med tidig matintroduktion hindrar man föräldrarna från att driva iväg mot hemlagad mat. Får man dem att äta puréer tidigt är chansen som störst att de håller sig till burkmaten länge. Lägger man också till välling i menyn är risken stor att mängden bröstmjölk minskar och barnet tappar intresset för amningen under andra halvåret.

Amningsnytt nr 1/08 handlade om att börja med annan mat och tog upp ämnen som att alla barn inte tycker om puré, att risken för järnbristanemi vid enbart amning  efter sexmånadersdagen kanske är överdriven och att det inte finns några belägg för teorin om "smakfönstret" vid fyra månader. Den publicerades i en skrift utgiven av Semper. Inte något nummer av Amningsnytt har väckt så många, så starka, positiva reaktioner. Några läsare efterlyste alternativa sätt att tillvänja  mat. Kanske Baby-led Weaning kan ge något. Jag har inte läst den själv.

Marit Olanders

fredag 31 oktober 2008

Kan alla amma?

Nej! Alla kan inte amma.

Men det behöver ändå diskuteras och även präntas in i vårdpersonal och oss alla vanliga i vilken grad det är sant att folk kan eller inte kan amma. Amning kan ofta tolkas som allt eller inget. Så behöver det inte vara. Många som tycker sig inte kunan amma anger för lite mjölk som skäl. För lite mjölk är egentligen intet som gör att man inte kan amma. Det går ofta bra att delamma i många månader.

En annan anledning kan vara att mamman får tokigt dåliga råd eller kanske inga alls från vård/omgivning osv. Hon kanske har omöjliga sår eller bröstböld innan någon tar amningsproblemen på alvar. Men detta handlar inte heller om att mamman inte kan amma. Det handlar om att hon misshadlats av omgivningen så att hon inte förmår utföra något hon egentligen skulle ha kunnat om hon fått rätt hjälp och stöd. Men samtidigt är det viktigt att innse att för mamman kan detta bli likvärdigt med att inte kunna amma just detta barn.

De allra flesta kan amma i någon grad. Amning behöver inte betyda att barnet får all sin föda från mammas bröst. Den behöver faktiskt inte få en droppe för att det ska kunna räknas som amning i någon grad.

Alla med minst ett bröst och en bebis som kan och vill suga har också förutsättningar att amma, i alla fall till en del.

Sedan finns det mammor som har sådana svårigheter med amningen att det är bättre att inte amma. De kan ha smärtor, äckelkännslor, bli deppiga eller inte alls trivas med amningen. Det finns också mammor som behöver medicin som är dirrekt olämplig i kombination med amning. Dessa mammor kan man säga faktiskt inte alls kan amma. Det ska sägas att de är väldigt få, men det syns inte utanpå vilka de är.

Sedan finns det mammor som faktiskt inte förmår producera nog med mjölk oavsett yttre förutsättningar. Dessa är också få, men de finns. Anledningarna kan vara problem med ämnesomsättningen, bröstoperationer och sällsynt men existerande kvinnor med medfött lite körtelvävnad. Alla dessa kan amma, men kanske inte helamma, i alla fall kanske inte hela de 6 första månaderna.

Så finns det mammor som just för stunden eller med just detta barn inte kan producera nog med mjölk. Här finns det en stor mängd anledningar. Det vanligaste är nog att barnet inte är effektiv nog i sin mjölkningsteknik. Det kan i sintur ha många olika orsaker. Trötthet, ett inte optimalt tag, tungband, käk-gomspalt eller annat. Att inte just för stunden producera nog med mjölk kan också bero på att barnet behöver komma tillbröstet oftare än det fått. Det är vanligt att barn de första månaerna vill och behöver ammas 8-12 gånger per dygn. Fast något färre elelr betydligt fler gånger också är normalt. Större barn varierar än mer i frekvens allt från 5 till helt omöjligt att räkna. Dessa mammor kan om de vill träna in en bättre teknik, få hjälp med tungband och även gomspalt (även om det ibland är svårt) och/eller öka amnings frekvensen och sedan kunna helamma. Amma kan de i alla fall.

Sedan kan omständigheter i början av amningen eventuellt leda till problem längrer fram. Det finns rön som säger att en otillräklig stimulans av brösten den första tiden kan ge en förliten maxkapacitet med just det barnet och leda till mjölk i minsta laget när barnet blivit lite större.

Jag har letat efter artikelstöd för detta och hittat lite, men inte sett riktigt att det hänger ihop. Men jag återkommer med mer fakta.

I alla fall, så kan det vara så att man stöter i "taket" på sin produktion vid 2, 3 eller 4 månader på grund av omständigheter man inte rår för under barnets första vecka. Har man kollat tekniken, ammar mycket ofta (Jag vet att det är ett orecist uttryck, men jag menar verkligen ofta, inte "intensiv amning = varanann timme" ,utan troligen mer. Fast samtidigt finns det en variation i vad mammor kan acceptera så därför kan gränsen inte sättas strikt) och enligt konstens alla regler och mängden inte går upp nog. Då kan man kolla bakåt för att se vad som hänt tidigare. Men amma kan mamman göra. Är barnet 3 månader kanske hon en tid får tillmata med ersättning, men är barnet 4 månader kan hon börja med små smakisar i stället och amma på så länge hon vill.

Men samtidigt ska man veta att barn ofta stannar av i uppgången runt 3 månader. Så det gills inte som ett problem om en liten tjockis som gått upp flera hundra gram i veckan stannar av och står still ett tag, men mår bra och kissar som den ska.

Vad ville jag säga?

Jo, bilden är en av en blandad verklighet. En del kan verkligen inte amma, andra råker i kläm och kan därför inte. De flesta kan amma och majoriteten av dem kan givet bra hjälp och stöd även helamma.

ALLA mammor oavsett var i denna bild de befinnersig förtjänar respekt och stöd i sina val.

Anna Herting

onsdag 29 oktober 2008

Socialstyrelsen svarar: Tendens till minskning

Karin Gottwall på Socialstyrelsen har nu gett sina kommentarer till amningsförekomsten på 1980-talet jämfört med just nu. Visst finns det en tendens till minskning nu, säger hon, men påpekar samtidigt att amningsfrågor inte ligger på Socialstyrelsens bord för närvarande. Även Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket har sett att amningsförekomsten, särskilt enbart amning, har gått ner under 2000-talet och vill ta reda på varför. Jag skrev ett tillägg till mitt inlägg Den nedtystade amningsbacklashen.
Marit Olanders

tisdag 28 oktober 2008

Ny norsk bok för dig som vill amma

Från Amningsnytt 3/08

Den nya norska boken Amming med den tydliga underrubriken Til deg som vil amme känns modern. Författarna, Elisabet Helsing och Anna-Pia Häggkvist, förmedlar ett nytt tänkande kring amning och mjölkbildning. Den kontinuerliga digivningen (ordförklaring, scrolla ner i denna text) är ett ledord. Att mjölk från vår egen art skyddar barn bättre än olika dekokter på kalvars mjölk är kanske inte så märkvärdigt egentligen.

Nyord och fyord
Flera begrepp känns nya och fräscha, t ex det självreglerande barnet som klarar att reglera hunger och törst bara dt har fri tillgång till bröstet, och beskrivningen av hur barnets starka sugreflex kan leda till sår på bröstvårtan, om inte mamman håller barnet tillräckligt tätt intill sig.
Bokens nytänkande börjar redan i "amningslexikonet" längst fram i boken med nyord och fy-ord som är värda att fundera över även på svenska. Ett nyord är gap- och välkomstreflexen, dvs när barnet räcker ut tungan när bröstet närmar sig. Fyord är suga i betydelsen få ut mjölk ur bröstet och måltid i betydelsen amningsstund.

Ibland går det bara inte
Boken gör upp med 1900-talets syn på amning som mat på bestämda tider, men också med svepande och tanklösa påståenden som "alla kan amma". Författarna erkänner utan omsvep att det inte är så lätt alla gånger – eller t o m omöjligt ibland.
Det är emellertid svårt att verkligen konsekvent tänka om. Trots de goda föressatserna har ordet måltider i betydelsen amningsstunder smugit sig in här och där. Författarna konstaterar att en stor del av mjölken produceras under pågående amning, och målar upp en fantastisk bild av mjölkbildningen som ett flöde, en pågående process, snarare än ett färdigt "mjölklager" som ska tömmas, som en flaska. Men redan på nästa sida konstateras att barn inte "tömmer" bröstet utan lämna kvar 10-15%. 10-15% av vadå?
Författarna missförstår enligt min mening uttrycket "kontinuerlig digivning" genom att nämna en siffra på så lite som 12 amningar per dygn. enligt läkaren och humanetologen Tomas Ljungberg betecknar det snarare amning flera gånger i timmen.

Biologi, praktik och historik
"Amming" består av sinsemellan tre olika delar. Den biologiska delen tar upp amningens fysiologi men sätter också in människan i ett bredare biologiskt sammanhang bland andra däggdjur. Med glimten i ögat förklarar författarna varför det är just kon som får leverera mjölk där vår artegna mjölk inte räcker till.
Amning i praktiken tar upp det mesta man kan önska i ämnet. Här finns utförliga instruktioner för att få igång amning under normala omständigheter, men inte bara det. Anna-Pia Häggkvist delar frikostigt med sig av sin stora kunskap om amning av för tidigt födda och andra barn med speciella förutsättnignar.  Här finns mycket att lära både för föräldrar till barn med läpp-, käk- och gomspalt, Downs syndrom eller hjärtfel, och inte minst för vårdpersonal. Beskrivningarna av koppmatning, och hur man använder tillmatningsset är sakkunniga och angelägna.

När hindren för amning restes
Själv har jag allra mest behållning av bokens avslutande del, historiken. Elisabet Helsing är en levande legend. Hon startade Ammehjelpen 1968 och hon var med och röstade ja till WHO:s barnmatskod 1981. Här delar hon med isg av sina upplevelser men berättar också amningens historia, såväl i Norden som i andra delar av världen. 
Tydligt visar hon hur hindren för amning rests ett efter ett:
  • Industrialismen som slog sönder by- och familjegemenskapen och därmed kunskapsöverföringen mellan generationerna;
  • Det ogrundade tyckandet om amning som manliga medicinare ägnat sig åt alltsedan 1700-talet; förekomsten av klockor i hemmen;
  • Henri Nestlés med fleras strävan att framställa och prångla ut "den perfekta spädbarnskosten";
  • Den nya yrkesgruppen barnläkarna som behövde patienter och strax ingick en symbios med barnmatsindustrin;
  • Sjukhusförlossningarna då mor och barn separerades;
  • Utvecklingen av gummi som möjliggjorde nappflaskan;
  • Pastöriseringen som fick storskalig mejeriindustri till följd.
Fullskaleexperimentet att ta ifrån spädbarn deras biologiskt nischade kost,  den egna mammans mjölk, och ersätta den med mjölk från gräsätare var ett faktum.
Som så ofta är det de minsta och mest försvarslösa som är de största förlorarna. 
Att sätta sig upp mot den ordningen krävde - och kräver alltjämt - sin kvinna. Och man.

Marit Olanders

måndag 27 oktober 2008

Helammande mammor sover mest och bäst

Från Amningsnytt 3/08

Sömnbrist är ett stort problem för nyblivna föräldrar, men förbises ofta som riskfaktor för tilläggsmatning de första månaderna. Trötthet, stress och postpartumdepression, som associeras med sömnbrist, är också riskfaktorer för att börja med tillägg. Trots att tillräckligt med sömn är mycket viktigt för hur man fungerar har sömnbrist hos nyblivna föräldrar inte studerats särskilt noga. Vad hel- eller dleamning rspektive ingen amning har för inverkan på föräldrasömnen har inte heller studerats.

Det mjölkbildande hormonet prolaktin utsöndras till stor del nattetid. Även hos personer som inte ammar går prolaktinnivån upp på natten. Om man går ifrån helamning och inför bröstmjölksersättning på kvälen kan det göra att sömnen påverkas gneom att det blir lägre prolaktinnivå hos mamman.

I en amerikansk studie deltog 133 par förstagångsföräldrar till 12 veckor gamla barn. Alla föräldrar fick svara på frågeformulär och fylla i sömnloggar. För barnen fördes matdagbok.Matingarna delades upp i fyra perioder över dygnet, från midnatt till kl 06, kl 06-12, 12-18 samt 18 till 24. Förädlrarnas sömn följdes med hjälp av ett instrument på handleden, en sömnlogg och en skattning av hur de hade sovit med hjälp av ett frågeformulär.
Av barnen i studien helammades 67%. 23 % delammades och 10 ammades inte alls.

Att ge barnet en flaska ersättning på kvällen eller natten för att få mer sömn motverkade sitt syfte. Mammor som helammade sov i genomsnitt 40 minuter längre per natt ( 7,2 timmar per natt) jämfört med mammor som inte helammade (6,4 timmar per natt).Forskarna undersökte också om ersättning vid olika tider på dygnet spelade någon roll för föräldrarnas sömn.

Ersättning på kvällen (kl 18-24). Mammor som enbart gav sina barn bröstmjölk på kvällen sov i gneomsnitt 45 minuter längre än mammor som gav åtminstone någon bröstmjölksersättning på kvällen. Fäderna till de helammade barnen sov i genomsnitt 44 minuter längre än fäder till banr som inte helammades på kvällen.

Ersättning på natten (kl 00-06). Eftersom en tredjedel av fäderna till barn som inte helammades hjälpte till med matningen av barnen nattetid kan det tyckas självklart att fäder till helammade barn i gneomsnitt sov längre (38 minuter). Men även mammorna till barn som enbart ammades  under natten fick sova mer (47 minuter) än mammor till barn som fick åtminstone någon ersättning.  En djupare analys av de föräldrapar som delade på ansvaret för matningen under natten visade att både mammor och pappor fick sova mindre än i familjer där mamman hade hela ansvaret. Mammor som hade hela ansvaret för flaskmatningen sov lika mycket, om inte mer, än mammor som delade ansvaret med pappan.

Om man börjar ge bröstmjölksersättning på kvällen eller natten för att man är trött och behöver sova mer är risken stor att man i själva verket får sova ännu mindre. Det hjälper inte heller att ens partner "tar" en eller flera matningar – som mamma sover man ändå mindre. Det är lätt att hamna i en ond cirkel av trötthet och oro för för lite mjölk.

Vårpersonal som träffar föräldrar och spädbarn borde därför lägga större vikt vid att sätta sig in i vad som ligger bakom enskilda familjers beslut om amning och tillägg, deras behov av sömn och hur de fungerar dagtid, anser forskarna.

Slutligen rekommenderar forskarna BB-personal att inte ge nyfödda bröstmjölksersättning . Även om detta görs i all välmening för att mamman ska få sova ut, kan det efter hemgången sabotera helamningen. Det ska inte ses som ett sätt för föräldrar att få mer sömn.

fredag 24 oktober 2008

Den nedtystade amningsbacklashen

Allt färre barn får enbart bröstmjölk de första månaderna i livet, visar Socialstyrelsens statistik. Även totalt fortsätter amningsförekomsten att minska. Detta talar dock Socialstyrelsen tyst om i sin egen sammanfattning och historiska återblick.

Jag har följt amningsstatistiken under mina åtta år som redaktör för Amningsnytt. På senare år har jag upptäckt att sammanfattningen är i stort sett samma text varje år, bara med årets värden inskrivna i stället för fjolårets. Den täcker ytligt utvecklingen av amningsförekomsten från cirka år 1950 fram till början av 1990-talet då amningsfrekvensen steg efter en "kort nedgångsperiod". Sedan är det nytt stycke och konstaterandet att "I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög". 

Vad som har hänt med amningsförekomsten de senaste 15 åren får man inte veta i sammanfattningen. Framme på sidan 14 kommer ett stycke om "De senaste årens utveckling". Där påstår Socialstyrelsen att sedan år 2000 har amningsförekomsten legat relativt stabilt. Granskar man det statistiska materialet får man dock en annan bild. Amningsförekomsten har minskat vid alla mättillfällena. Mest har enbart amning minskat, men även om man lägger ihop siffrorna för enbart och delvis amning blir summan av det hela att fler ger upp amningen tidigare. Av barnen födda 2006 ammades bara 69,2 % enbart eller delvis till sex månaders ålder, jämfört med 72,2 % av barnen födda 2000. 90 % av av de som slutar amma före sex månaders ålder hade velat fortsätta längre, enligt en norsk studie.

Större skillnader är det i statistiken för enbart amning. Sedan 2004, då den nya definitionen av enbart amning infördes (där inte längre smakportioner räknas med, bara AD-droppar och eventuella läkemedel utöver bröstmjölk) har enbart amning vid sex månader sjunkit från 19,4 % till 14,9%.

Oroande är också utvecklingen för enbart amning vid en veckas ålder. Av barnen födda 2006 fick 87,5 % bara bröstmjölk den första viktiga veckan i livet, vilket är mycket färre än när mätningarna började 1986. Statistiken stämmer också med vad vi i Amningshjälpen får höra om hur frikostigt många BB-avdelningar delar ut s k "stötdoser" med bröstmjölksersättning utan medicinsk indikation. Trots att ogrundad tillmatning den första veckan visat sig hänga ihop med kortare amningstid totalt.

Svenska myndigheter rekommenderar amning till ett år eller längre, men bara 17,4 % av barnen födda 2006 ammades hela det första året.

Har vi en amningsbacklash i Sverige?
  • Helamning vid en veckas ålder är lägre nu än på 1980-talet.
  • Amningsvänliga sjukhus-projektet lades ner 2003.
  • Det finns förvisso amningsmottagningar vid de större sjukhusen, dit kvinnor kan vända sig för specialisthjälp med amning, men det händer att det är låg nivå på personalens kunskap i amningsfrågor. 
  • Kunskapen om amning inom barnhälsovården varierar stort. Börjar viktkurvan plana ut får fortfarande många slentrianmässigt rådet att börja med tillägg, snarare än hjälp med amningstekniken. 
  • Trots att det är fem år sedan Sverige fick nuvarande rekommendation om helamning förekommer det fortfarande att barnhälsovården råder föräldrarna att börja med smakportioner vid fyra månader, vilket också står i skriften Barnmat råd och recept som delas ut till föräldrar i flera landsting.
  • Det är politiskt korrekt i vissa kretsar att vara jämställd, där amning ses  som ett hinder för pappan att få vara med och mata barnet.

Jämför man amningsutvecklingen på 1980-talet med de senaste årens utveckling ser man att nergången på 2000-talet är betydligt större än den lilla svackan på 1980-talet. Den största nedgången på 1980-talet stod enbart + delvis amning vid sex månaders ålder för. 1988 nådde nergången botten med 48,6 % ammade jämfört med 50,7 % 1986 och 52,6% 1990.
Enbart amning låg under denna period vad jag skulle kalla mer stabilt. Enbart amning vid två månaders ålder har minskat med 5,6 % under 2000-talet. Den siffran borde inte påverkas av den ändrade definitionen eftersom tvåmånadersbarn knappast får smakportioner.
Som jag läser det är Socialstyrelsen inte konsekvent:
Två procents minskning på 1980-talet är en nergång, men tre procents minskning på 2000-talet är relativt stabilt!?

Marit Olanders

Fotnot: Amningsbloggen har förgäves sökt någon på Socialstyrelsen för en kommentar.

EDIT 28/10: I dag har jag talat med Karin Gottwall på Socialstyrelsen. Hon säger att visst ser man en minskning av amningsförekomst nu på 2000-talet, men att det inte ligger på Socialstyrelsens bord att ta reda på varför det är så.
Åsa Brugård Konde, Livsmedelsverkets ledamot i Samordningsgruppen för amningsfrågor,  efterlyste i Amningnsytt nr 1/08 en ordentlig uppföljning av statistiken. Nu diskuterar samordningsgruppen en strategisk plan för amningsfrågorna. Så det börjar hända saker.
/M O

torsdag 23 oktober 2008

Amning och sömn i Amningsnytt nr 3/08!

BÄSTA TIPSET FÖR MAMMASÖMNEN: HELAMMA!
Det är vanligt att föräldrar börjar ge barn en flaska bröstmjölksersättning på kvällen för att få sova mer. Men en amerikansk studie visar att det har rakt motatt effekt. Förädlrar till barn som fick en flaska ersättning på kvällen eller natten sov cirka 45 minuter mindre än föräldrar till helammade barn. Att papporna gav barnen en flaska ersättning på natten gav inte heller mammorna mer sömn. Forskarna avråder också BB-personal från att ge barn bröstmjölksersättning för att mamman ska få sova. det kan sabotera amningen efter hemgången.

SAMSOVNING OCH ENSAMSOVNING GER SINSEMELLAN HELT OLIKA SÖMN
De studier som har gjorts av små barns sömnmönster grundar sig på flaskmatade, ensamsovande barn. De har fått bilda norm för barns sovande, precis som ersättnignsmatade barn har fått bilda norm för tillväxtkurvorna. Ammade samsovande barn och deras mammor sover på ett helt annat sätt. Man kan inte förvänta sig att de ska sova som det står i litteratur för kliniker och föräldrar, konstaterar antropologerna James McKenna och Helen Ball.

AMNING, SAMSOVNING OCH PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD
När amning ersattes med flaskmatning övergavs också samsovningen som norm. När nu amnignen har kommit tillbaka har också samsovandet ökat igen. Men minskar eller ökar det risken för plötslig spädbarnsdöd? Ökar, menar tongivande svenska barnläkare. Minskar, om samsovningen sker på ett säkert sätt, anser McKenna och Ball. Goda studier, där barn helammas och samsover på säkert sätt finns helt enkelt inte.

"FEMMINUTERSMETODEN" OCH AD/HD
På många håll rekommenderar barnhälsovården den s k femminutersmetoden till föräldrar till barn som inte sover sammanhängande. En svensk studie visade att sju av 27 ett och etthalvtåringar med allvarliga sömnproblem hade utvecklat AD/HD vid 5,5 års ålder. Det finns också forskning som visar på ett samband mellan att växa upp med föräldrar som inte svarar på ett adekvat sätt på barns signaler och AD/HD. Borde man inte hjälpa dessa föräldrar att tolka och trösta sina barn snarare än att få dem att negligera barnens gråt?


måndag 20 oktober 2008

Linda Skugge vinnare av årets Bröstpris!

I tuff konkurrens röstades Linda Skugge fram som vinnare av Amningshjälpens bröstpris år 2008.

Hon får priset för boken Ett tal till min systers bröllop som handlar om några veckor i Sylvia Svenssons liv med sina två döttrar och ständigt frånvarande make. Gradvis dras Sylvia längre och längre ner i ett helvete med vinterkräksjuka, ständig sömnbrist, pajande diskmaskiner och strejkande Internet, allt medan hennes man lyser med obekymrad frånvaro, hennes bortskämda syster ställer allt konstigare krav på henne och hennes väninna levererar den ena besserwissriga plattityden efter den andra.
Bokens Sylvia, uppkallad efter Sylvia Plath, som också är närvarande i boken, ammar dottern Hannah, som är gott och väl över ett år. Hon ammar inte för att ge Hannah "den bästa" maten eller "det bästa" immunskyddet utan för att det är enklare att fortsätta amma än att sluta.
Linda Skugge blir taleskvinna för många, många västerländska kvinnor som fortsätter amma längre än den outtalade (och ibland uttalade) amningsnormen stipulerar, när hon låter Sylvia hålla ett försvarstal för rätten att gnälla över amningen utan att för den skull avvänja:

"Och man får inte gnälla lite att man är astrött utan att för den skull sluta amma omedelbart. Det jag ville höra när det var som värst var lite varma snälla ord, lite uppmuntran, lite love. Inte en massa bannor om att jag var en idiot som ammade Hannah så mycket. Hur kan du som uttalad radikalfeminist amma så mycket och så länge? Tja, min bebis gillade det och jag gillar min bebis."

Linda Skugge kommer att ta emot priset från Amningshjälpens Stockholmsgrupp den 1 november kl 14 på Underbara barn-mässan i Älvsjö.

Amningshjälpens bröstpris instiftades 1983 och delas ut för en "amningsbefrämjande kulturinsats". Första året gick priset till Per Dunsö och Ola Ström för låten "Mammas lilla fik". Därefter har priset bland annat gått till Astrid Lindgren och Ilon Wikland för Ronja Rövardotter, Teater Da Capo för teaterföreställningen Suck me baby, Stina Ekblad för en krönika om amning i flera år i tidningen Land, Håkan Jaensson och Gunna Grähs för barnboken "Jag såg, jag ser" samt Laleh för låten Mamma.
Amningshjälpens medlemmar kan föreslå pristagare och formulera en motivering. På föreningens riksträff röstar medlemmarna på de nominerade bidragen.

Marit Olanders

torsdag 16 oktober 2008

Amning kan skydda mot bröstcancer

Nu i oktober pågår Rosa Bandet-kampanjen som vill öka medvetenheten om bröstcancer och samla in pengar till forskning. 
Bröstcancer är en helvetisk sjukdom, både för att den är så plågsam och nyckfull och för att den är så vanlig. Och allra vanligast är den i norra Europa och Nordamerika.
Det finns flera former av bröstcancer. Det vanligaste är att den uppstår i mjölkgångarnas celler, men den kan också uppstå i de mjölkproducerande cellerna eller, mer sällan, i bindväven mellan de mjölkproducerande cellerna. 

Varför bröstcancer uppstår är det ingen som vet. I Cancerfondens informationsbroschyr om bröstcancer finns det som verkar vara den vanligaste förklaringen, "ett komplicerat samspel mellan en mängd olika faktorer, till exempel arvsanlag, inre biologisk miljö (hormonbalans med mera) samt yttre miljöfaktorer." Hormonella faktorer är enligt Cancerfonden hur många menstruationscykler man har under livet. Graviditeter "anses" också ha en skyddande effekt enligt broschyren.
Men om amning hittar jag ingenting där.

Cancerfondens brittiska motsvarighet, Cancer Research UK går rakt på sak. "Ändringar i livsstil som minskar risken för bröstcancer är att undvika fetma, träna regelbundet samt initiera och fortsätta amma." (min översättning)

I själva verket kan amning skydda mot bröstcancer hos mamman. Flera studier och sammanställningar av studier visar att amning minskar risken för bröstcancer, särskilt bröstcancer som bryter ut före klimakteriet. Och ju längre man ammar, desto bättre skydd. En studie visar att man kan halvera sin risk för bröstcancer om man ammar varje barn i två år eller mer, jämfört med om man ammar varje barn sex månader eller mindre. Att amma i två år eller mer är ju också vad WHO rekommenderar för optimal hälsa.

Redan 2005 ifrågasatte Katerina Janouch i boken Barnliv varför kvinnor inte får veta att amning kan skydda mot bröstcancer. I går ställde jag samma fråga till Cancerfonden. Elizabeth Johansson på Cancerfondens stödlinje medger då att amning visat sig skydda, men varför man inte har gått ut med den informationen kan hon inte svara på.

– Jag noterar dina synpunkter och ska diskutera dem med Cancerfondens expert inom bröstcancer då vi reviderar broschyren "Om bröstcancer" under nästa år, skriver hon i ett mejl.

Marit Olanders

EDIT 3/11: Vid genomläsning såg jag att ett förargligt fel smugit sig in i texten. Det är nu rättat. Man kan halvera sin risk för bröstcancer genom att amma varje barn i två år eller mer jämfört med om man ammar sex månader eller mindre. Amningsbloggen beklagar misstaget.

måndag 13 oktober 2008

Amningsveckan: Mammastöd värt guldmedalj

Idag, den 13 oktober detta olympiska år, inleds Nordiska Amningsveckan.

Årets Tema: Stöd en mamma, det är guld värt! Med amning vinner alla!

Fokus:
  • Att vara medveten om behovet och värdet av att ge en ammande mamma stöd.
  • Att sprida färsk information om stöd till ammande mammor.
  • Att skapa optimala villkor att inse vikten av och värdet i mammastöd.
Runt om i samhället kommer Amningsveckan att uppmärksammas med manifestationer, utställningar och bröstbakelser.

Cecilia Wemmert
ordförande i Amningshjälpen

fredag 10 oktober 2008

Nestléfri vecka denna vecka!

Den 4 oktober var det 20 år sedan den nuvarande bojkotten mot Nestlé inleddes i USA. Företaget följde inte den s k WHO:koden, Internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar. Gräsrotsorganisationen Ibfan rapporterar fortfarande om många överträdelser mot Koden från Nestlés sida, i både rika och fattiga länder och därför fortsätter bojkotten i år efter år.

En Nestléfri vecka innebär att man inte köper produkter från Nestlé. Nestlé producerar allt från soppor, flingor och kaffe till choklad, flaskvatten och glass. Man kan välja ett par produkter som man medvetet undviker, t ex After Eight, Zoegas kaffe, samt Hemglass och Triumfglass. en utförligare lista över Nestlés produkter finns på föreningen Nafias hemsida.

Lagom till den Nestléfria veckan lanserades en ny hemsida, nestlecritics.org som börjar med att länka till företagets egen hemsida. Här kan man också läsa att i Taiwan har man hittat melamin i produkter från Nestlé.

Marit Olanders

torsdag 9 oktober 2008

Amma den 11 oktober kl 11!

Hur många kan amma samtidigt?
Quintessence Foundation bjuder in till en utmaning.
Så här går det till: Kom överens om att samlas två eller flera mammor och bröstbarn på något bra ställe - öppna förskolan, ett fik eller var som helst på lördag den 11 oktober klockan 11 (lokal tid). Sprid det vidare och bjud in fler!
Registrera er, sprid det vidare och bjud in fler!
På så sätt kommer förhoppningsvis tusentals mor-barn-par amma när klockan är elva just hos dem, och amning uppmärksammas i en massa länder världen över, under ett helt dygn. Precis lagom till Nordiska Amningsveckan dessutom.
Marit Olanders

torsdag 2 oktober 2008

Bajs varje dag de första veckorna

Få känner till att de första sex till åtta veckorna bör (ammade) barn bajsa varje dag.
När man läser om amning är det vanligt att det står att barn kan bajsa 10 gånger per dag eller var tionde dag utan att man behöver oroa sig. Och det stämmer – om barnet är över sex veckor eller så.

Det första bajset är det mörka mekoniumet. Under den första veckan i livet blir bajset gradvis ljusare, mindre "klistrigt" och lösare. Bröstmjölksbajs är mjukt och gult (från gulgrönt till senapsgult), kan innehålla små kesoliknande korn. Det har en karakteristisk söt lukt som inte alls liknar vuxenbajs. Därefter under de första veckorna kan barnet ha små, lösa, ibland explosiva bajsningar varje gång det ammas.
De första 4-6 veckorna bajsar ammade barn flera gånger per dag. Bajsar barnet inte på mer än ett dygn kan man börja fråga sig om man kan förbättra amningen på något sätt, vad gäller barnets tag och/eller hur ofta mamman ammar. 

Så här står det i läroboken Breastfeeding and Human Lactation av Jan Riordan, min översättning: 

"För litet mjölkintag är den vanligaste anledningen till brist på bajs; därför borde tätare och mer effektiva amningar och/eller ökat mjölkintag snabbt öka barnets avföring."

"Ett friskt barn på över sex månader som växer och mår bra kan bajsa bara några gånger i veckan eller ännu mindre. Så länge bajset är mjukt och ymnigt och barnet i övrigt växer, mår bra och är nöjt, är det mönstret inte ovanligt."

Att bajsmönstret inte är normalt kan också vara tecken på något annat. Vänd dig till vården om du är orolig.

Det vanligaste är att man frågar efter att barn kissar minst 5 gånger per dygn. Men för barn på under sex veckor kan glesa bajsningar vara ett tidigare tecken på att något i amningen behöver ses över. Ju tidigare man ändrar på något, desto lättare är det att komma tillrätta med.

Kellymom om bajsmönster mm de första veckorna finns här. Amningsnytt nr 4/03 skrev också om bajsmönster.

Marit Olanders

fredag 26 september 2008

Hinder för amning möjliggjorde kinesiska ersättningsskandalen

Skandalen med den förgiftade bröstmjölksersättningen i Kina har vuxit till ofattbara proportioner. Efter vad som hittills är känt har 63 000 barn insjuknat. Fyra barn rapporteras ha dött p g a att de har matats med bröstmjölksersättning som innehållit melamin. Melamin och vatten har tillsatts komjölken för att spä ut och förbilliga den, utan att det märks genom att proteinhalten sänks. Melaminet har dock gjort att spädbarnen har fått njursten.

Fusket med mjölk är mycket utspritt. Komjölksprodukter ingår traditionellt inte i kinesisk kost, men i takt med att amningsförekomsten minskar i Kina ökar förstås konsumtionen av bröstmjölksersättning. 1990 etablerade sig Nestlé i Kina. 1995 antog Kina en nationell tillämpning av WHO-koden, som dock blev tandlös eftersom det inte finns någon kontroll av att Koden efterlevs, rapporterar Ibfan, International Baby Food Action Network. I Ibfans rapporter om överträdelser av WHO-koden nämns Kina flitigt. Även Dagens Nyheter bekräftar att barnmatsföretag bryter mot WHO-koden i Kina, genom att barnmatsföretagens personal släpps in på sjukhusen där de prånglar på nyblivna mammor gratisprover på bröstmjölksersättning och - antar jag - gör vad de kan för att skjuta mammornas tillit till sin amningsförmåga i sank.

Framför allt är det ett kinesiskt barnmatsföretag, Sanlu, som ertappats med melaminförgiftad mjölk, men i Macau har ett barn på 16 månader drabbats a njursten efter att ha druckit bröstmjölksersättning från Nestlé.

Men det är inte bara melamin som förorenar bröstmjölksersättning. I Gansuprovinsen i Kina har man hittat enterobacter sakazakii i bröstmjölksersättning som även innehöll melamin. Det är en bakterie som hittats i bröstmjölksersättning på andra håll i världen.  2001 dog ett spädbarn i Belgien efter att ha druckit bröstmjölksersättning från Nestlé som innehöll enterobacter sakazakii.

Amningen är på stark tillbakagång i Kina såväl som i resten av Ostasien. Wall Street Journal skriver att bland fattiga kinesiska kvinnor på landsbygden har amningsförekomsten minskat från 60 % år 2000 till 38 % år 2005. Det framgår inte om det är hel- eller delamning och hur gamla barnen är, men siffrorna ger kanske ändå en fingervisning om hur snabbt amningen minskar i Kina. DN konstaterar också att blivande och nyblivna föräldrar inte får någon som helst information om hur de ska göra för att få amningen att fungera.

I samma takt som amningen minskar, ökar förstås försäljningen av bröstmjölksersättning. I Ostasien beräknas i år säljas bröstmjölksersättning till ett värde av motsvarande 8,5 US dollar eller 55 miljarder kronor. Det är en ökning med 19 proent för hela regionen, vari ingår en 29%-ig ökning i Kina.

Det enda land i regionen där amningsförekomsten ökar är Kambodja, där andelen exklusivt ammade barn på sex månader ökade från 11 % till 60 % på fem år mellan 2000 och 2005 tack vare ne massiv informaitonskampanj, enligt WHO. Spädbarnsdödligheten i Kambodja har samtidigt minskat från 95 till 65 barn per 1000 födda.

I Filippinerna är amningen också på tillbakagång och nu varnar myndigheter i provinsen Aklan befolkningen för att köpa omärkt ompackad bröstmjölksersättning från Kina.

Hinder från att lyckas få en fungerande amning är bland annat:
  •  aggressiv och oetisk marknadsföring av bröstmjölksersättning och nappflaskor 
  • obefintlig information från vården (vilket också nationerna förbinder sig att ha, enligt WHO-koden, artikel 4
  • dåliga villkor för mammaledighet i kombination med dåliga villkor för att mjölka ur och spara mjölk under arbetsdagen. 
Yrkesarbetande kvinnor bör kunna mjölka ur under arbetsdagen och förvara mjölken i ett rent kärl. Bröstmjölk håller sig 8 timmar i rumstemperatur och när kvinnan kommer hem kan hon amma som vanligt, skriver Unicef i ett pressmeddelande. Unidef vill också att alla kvinnor ska få information om amningens fördelar och risken att bröstmjölksersättning blir förorenad under produktion, tillagning eller användning. Kvinnor som av någon anledning inte ammar bör också få veta hur de använder bröstmjölksersättning på ett säkert sätt.

Efterfrågan på ammor har exploderat i Kina nu i september. Löneerbjudandena har fördubblats och många ser chansen att skaffa sig en mer lönande sysselsättning. Wall Street Journal har talat med Tina Huang, som kan tänka sig att jobba som amma i en rik familj mot mycket högre lön än hon tjänar so sekreterare. En annan kvinna som söker jobb som amma, Zheng  Amei, säger att hennes mjölk har bra kvalitet, "eftersom den ser ut som bröstmjölksersättning". Eftersom amman bor hemma hos familjen och långt ifrån alla accepterar att amman har med sig sitt eget barn, funderar Tina Huang på att lämna sin tvåmånaders bebi hemma, att leva på ris och vatten i stället för mammas mjölk.
Marit Olanders

fredag 19 september 2008

Mjölkbildning – visste du det här?

Därför bildas mer mjölk vid tätare amningar

Mjölkbildningen styrs, liksom som annat som har med reproduktionen att göra, av hormoner. Halten av prolaktin går upp redan under graviditeten, men hålla tillbaka av graviditetshormonerna östrogen och progesteron, som bildas i moderkakan. När moderkakan lämnar kroppen vid förlossningen får prolaktinet fritt spelrum och mjölkbildningen tar fart.

När barnet suger på bröstet (eller det stimuleras av fingrarna eller en pump) frisätts oxytocin, som bland annat får muskelcellerna runt alveolerna (där mjölken bildas) och mjölkgångarna att pressas samman och driva ut mjölken = utdrivningsreflexen. När mjölken lämnar bröstet sjunker trycket i mjölkgångarna. Och det är signalen för  att ny mjölk ska bildas!
Ju lägre tryck i mjölkgångarna, desto starkare signal får bröstet om att bilda ny mjölk!
Konsekvenserna av detta är:
  1. Det bildas som mest mjölk direkt efter amningen eller t o m under pågående amning.
  2. När trycket är högt i mjölkgångarna ger det signal till brösten om att slå av på takten i  mjölkbildningen.
  3. Det motverkar således sitt syfte att amma mer sällan för att "spara ihop" mjölk. Spända bröst är en signal till kroppen om att mjölkproduktionen ska minskas.
En siffra man ofta ser, t ex på en stor svensk föräldrasajt, är att 75 % av mjölken är återbildad efter två timmar. Det är en gammal uppgift som härrör från den reglerade amningens tid. På sajten här ovan står dessutom att efter tre timmar har 95 % av mjölken återbildats och det låter ju som om lite över tre timmar skulle vara lagom långt mellan amningarna. I verkliga livet vill de flesta barn komma till bröstet oftare än så. Ammar man fritt kommer man lätt upp i amningar var-varannan timme, eller ännu oftare. Då blir det tydligare att mjölkbildning beror på amningsmönstret och inte är särskilt relaterat till tiden. Brösten är inte tidsinställda. ;)

Hur ofta och hur länge man ammar är olika för olika mor-barn-par. En del ammar mer sällan en del oftare. Som vanligt med amning är allt som fungerar bra!

Marit Olanders

torsdag 18 september 2008

Mormor, farmor och amning

Den förödande dåliga amningsregimen i västvärlden under 1900-talet lämnar fortfarande spår.

I stället för gränslöst stöd och sakkunnig hjälp med amningen från sin egen mamma och svärmor får många nyblivna mammor snarare dela den äldre generationens dubbla eller negativa känslor för amning.

Många av dagens mor- och farmödrar fick inte den amning de hade önskat sig, ofta på grund av kunskapsbrist och amningsförsvårande vårdrutiner. Många har inte bearbetat sina jobbiga amningsupplevelser, med tillkortakommanden och besvikelser. En kvinna som fick barn på 1950-talet, som jag kom i samspråk med ute på stan, sa så här när jag före amning på tal:
– Man fick inte ta upp dem. Om de så skrek ihjäl sig fick man inte ta upp dem.
Fortfarande, 50 år senare, var hon bitter och kanske sorgsen. Hennes uttalande visar så tydligt vilken makt vårdapparaten hade över enskilda mammor, och så maktlös hon var inför barnets skrik och de verkningslösa råd hon fick. 
I Gunilla Carlstedts och Annika Forsséns doktorsavhandling om 20 kvinnors livsberättelser under 1900-talet framskymtar också att amning var en plikt och en plåga snarare än något njutbart och ömsesidigt.

Häromåret kom så Barnbarnsboken av Kristina Hofsten och Malin Alfvén som har mycket klokt att säga om umgänget tre generationer emellan, men som är ganska svävande när amning kommer på tal. Den generaliserande tonen döljer till viss del det viktiga budskapet - hur djupt en replik som "Jag kunde inte amma mer än i fyra veckor så det kan nog inte du heller" kan såra och vilken allvarlig knäck självförtroendet kan få av "Ska du verkligen amma nu igen?"

Helsingborgs BB går mer rakt på sak. På sin hemsida "Vi gratulerar till barnbarnet!" redogör de snabbt och tydligt för vad som sas för 30 år sedan, vad forskningen kommit fram till i dag och har också med en lista på påståenden som stjälper mer än de hjälper. De två citaten här ovanför är hämtade därifrån. 
Helsingborgs BB förklarar också bland annat att barn inte får ont i magen av att äta ofta, att de flesta barn vill äta på natten och att barn inte blir bortskämda av att man tar upp dem när de gråter. Att modersmjölken är den bästa näringen de första sex månaderna tolkas förhoppningsvis inte som att man ska sluta amma efter det första halvåret.

Jag kan bara instämma i slutklämmen: Njut nu av ert nya barnbarn - det är livets efterrätt!

Marit Olanders



onsdag 17 september 2008

WHO-koden och flaskmatade barn

Nyligen kom två nyheter om hur spädbarn på olika håll i världen fått skadlig bröstmjölksersättning.
I Kina har barn fått njursten p g a att deras bröstmjölksersättning blandats med melamin, ett ämne som används i tillverkning av bland annat köksluckor. Tillverkaren slår ifrån sig, sparkar neråt och skyller på komjölksleverantörerna.
I Laos har barn fått grädde till kaffe i stället för bröstmjölksersättning, rapporterar British Medical Journal. När jag googlar på ämnet visar det sig att den kanadensiska amningsorganisationen Infact slog larm om detta redan 2006.



Teckningen på björnarna finns både på kaffegrädden och på bröstmjöksersättning. Föräldrar som inte alltid kan läsa ser björnparet på burken och drar slutsatsen att förpackningen innehåller bröstmjölksersättning. Det finns en text på engelska, thai och lao att produkten inte bör ges till spädbarn och även en mindre teckning av en överkryssad nappflaska. Men björnparet ger de starkaste signalerna.

WHO:s barnmatskod kom till för att skydda och främja amning, men också för att säkerställa att bröstmjölksersättningar används på rätt sätt, när de behövs (WHO-koden, Artikel 1)
WHO-koden ska alltså skydda både ammade och flaskmatade barn.
Pulvergrädde till kaffe omfattas inte av WHO-koden men björnarna på etiketten talar sitt tydliga språk. Hur många barn har dött av denna felnäring?

Marit Olanders


fredag 12 september 2008

Måste man ge välling då?

Nappflaskor av plast innehåller ofta ämnet bisfenol A, eller BPA, som frigörs t ex om man värmer flaskan med innehållet i. Bisfenol A används för att tillverka hård, klar plast och har visat sig ge apor inlärningssvårigheter i djurförsök, står det i dagens tidningar.

Enligt en rapport från The Work Group for Safe Markets, en grupp amerikanska gräsrotsorganisationer som arbetar för folkhälsa och miljö, har BPA fler risker. De nämner bl a prostata- och bröstcancer, tidig pubertet, fetma, överaktivitet, missfall och ändrat immunsystem.

Barn som dricker mycket välling kan som mest få i sig en tredjedel av "tolerabelt dagligt intag" menar Livsmedelsverket och då undrar man hur mycket välling det egentligen motsvarar? Svenska experter försäkrar i media att halterna i nappflaskor inte är skadliga för människor men om man vill riktigt vara på den säkra sidan så kan man värma vällingen (eller vad man nu ska ge) i ett annat kärl, innan den hälls i nappflaskan.

Det jag saknar i rapporteringen är någon som säger det självklara. Man måste inte ge välling. Det är bara i Sverige och Finland välling överhuvud taget finns. I andra länder äter barnen mer likt vuxna när de lämnar amningen eller bröstmjölksersättningen. Det finns t o m forskning som visar att välling kan tränga ut amningen. I Australien börjar färre att amma än i Sverige men fler har kvar amningen vid ett år. Likadant är det i staten Oregon i västra USA.
Kanske är vällingnormen en förklaring till att så många i Sverige slutar amma mellan sex och tolv månader. 

Marit Olanders