fredag 24 juli 2009

ADHD och femminutersmetoden

Ibland hör man argumentet att, man ska inte använda femminutersmetoden på "vanliga" barn, men när föräldrarna håller på att gå under av sömnbrist så är den det bästa sättet att hjälpa barn och föräldrar på. När det har bedrivits forskning på de barn som föräldrar upplever har de allra svåraste sömnproblem har det visat sig att de barnen lever i en svårare psykosocial miljö än barn som inte har sömnproblem. De bor oftare i familjer med ekonomiska problem och med utmattade och deprimerade mödrar, i familjer med hälsoproblem och med föräldrar som uppfattar sig själva som dåliga föräldrar. När föräldrarna till de här barnen får prova femminutersmetoden blir sömnproblemen mindre uttalade och föräldrarna upplever att situationen blir bättre. I en studie minskade antalet uppvaknanden per barn och natt från i medeltal 6.0 till 1.8. De 27 barnen i denna studie följdes sedan upp när de var 5.5 år. Då uppfyllde 7 av de barn som hade haft svåra sömnproblem och som behandlats med femminutersmetoden kriterierna för att få diagnosen ADHD. Kanske är det alltså precis tvärtom mot hur det brukar argumenteras, de föräldrar som upplever att barnen har svåra sömnproblem har de barn som absolut INTE ska utsättas för femminutersmetoden!

Klicka på rubriken om du vill läsa mer!

Eva-Lotta Funkquist

3 kommentarer:

Maja sa...

Skrämmande läsning.

Andrea sa...

Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår. Menar studien att femminutersmetoden ger ADHD eller fungerar bättre på barn med ADHD?

Amningsbloggen sa...

Det är inte konstigt att du inte förstår för det är väldigt konstigt! Jag länkade rubriken till studien. Jag kan inte riktigt förklara varför de testade barnen för ADHD. Förklaringsmodellen för ADHD är ju att det är medfött, men då skulle den ju inte förekomma oftare i socialt utsatta miljöer. Det finns forskare som menar att ADHD inte är en medfödd hjärnskada utan beror på ogynnsamma uppväxtvillkor i därigenom bristande anknytning. Forskningen som redovisades i blogginlägget tyder ju också på det, men jag gissar att det inte var forskarens avsikt. Jag tror att hon tänkte sig att barn med svåra sömnproblem oftare skulle ha ADHD och att de ogynnsamma uppväxtvillkoren var ett bifynd, men jag är långt i från säker på den tanken.

Eva-Lotta