tisdag 8 juni 2010

Oro för för dålig mjölk

Mer om mängder och fetthalt

Av Marit Olanders

Kan man inte skylla på mjölkmängden när amningen krånglar och barnet är missnöjt så kan man ju alltid skylla på mjölkens kvalitet. ;)

Ofta bedöms mammors prestation som ammor utifrån mängden babyhull - eller avsaknaden av detsamma. Flasknormen gör sig gällande med liknelser vid mejeriprodukter: "Du måste ha grädde i brösten" eller "du har nog bara minimjölk".

Förutom att det kan vara kränkande för kvinnan att bli jämförd med en ko finns det ingen vetenskaplig grund för att dra snabba slutsatser om mjölkens kvalitet (eller mängd). Amning är ett samspel mellan mamma och barn som är mer komplicerat än man kan tro. För det mesta beror krånglande amning på att mamman inte har fått den information och det stöd hon har behövt.

Mjölkens exakta sammansättning varierar från kvinna till kvinna, men också över tid, från dag till dag och under dygnet.

Olika kvinnor har olika stora bröst och därmed olika stor lagringskapacitet. Lagringskapaciteten säger ingenting om hur mycket mjölk kvinnan kan bilda, däremot om hur sällan hon kan amma utan att mjölkgångarna blir överfulla.

Vidare har olika barn olika stor plats i magen, vilket påverkar hur mycket de kan äta på en och samma gång innan det blir fullt, helt enkelt, de haro lika effektiv matsmältning och gör av med olika mycket energi beroende på hur stillsamma eller aktiva de är.

Allt detta sammantaget gör att antalet amningar och mängden mjölk barn äter under ett dygn varierar stort. Det finns forskning som visar att det kan skilja en hel liter på hur mycket barn som är lika gamla och lika stora kan äta per dygn. Allt mellan en halv liter och en och en halv liter förekommer. (Därför är det så omöjligt att svara på frågan "Jag ska vara borta X antal timmar. Hur mycket måste jag mjölka ur för att mitt barn ska hålla sig mätt?")

Barnets beteende kan också ses som ett resultat av mjölkens kvalitet. Hur många har inte fått höra att barnen är oroliga på kvällen eftersom mjölken är "tunn" då? 2006 kom det en studie från ett piggt forskarlag i Perth i Australien som en gång för alla gjorde upp med förställningen om den tunna mjölken på kvällen. När de mätte fetthalten i olika kvinnors mjölk vid olika tider på dygnet visade det sig nämligen att fetthalten var något högre på eftermiddagen (12-18) och kvällen (kl 18-24) än på natten och morgon/förmiddag.

Så varför många spädbarn har en dygnsrytm där de ligger och drar sig länge på förmiddagarna och piggnar till framåt eftermiddag/kväll och vill amma jämt, eller inte riktigt vet vad de vill (fast bärande, rörelse och täta amningar kan lindra, om man trugar lite milt) vet vi fortfarande inte. Man kan ju inte göra så mycket experiment på spädbarn, det vore oetiskt. Så kanske vi får nöja oss med att vi inte vet.

Och sluta skylla på mamman och hennes mjölk i alla fall.

Fortsättning följer ...

4 kommentarer:

Lin sa...

Jättebra genomgång Marit! Superbra! Tack så mycket!

Jonna sa...

Jag håller med Lin. Jag följer med spänning "serien" om oro för för lite mjölk och nu då för för dålig mjölk. Kollar in varje dag och hoppas på att hitta ett nytt inlägg. Heja heja!

mikaela sa...

Och vad svarar man bvc när de berättar att de läst i "vi föräldrar" att en läkare/expert sagt att mjölken bara är blask efter 6 månader?

Min bvc-sköterska är annars jättebra(hon har själv små barn).

Marit Olanders sa...

Mikaela: Man kan hänvisa till Livsmedelsverketso ch Svenska Barnläkarföreningens rekommendation om amning i minst ett år eller WHO:s globala rekommendation om amning i två år eller längre. F ö undrar jag i vilket nr av "Vi föräldrar" det stod.