tisdag 30 november 2010

Livskvalité och amning

Av Eva-Lotta Funkquist

Kvinnor med självförtroende ammar mer. Och det här verkar samverka med upplevd god livskvalité. Mer intressant, då man tog hänsyn utbildningsnivå och socialklass så var upplevd god livskvalité den enda faktorn som hade signifikant samband med amning. Det skulle alltså kunna vara så att det inte är utbildningsnivån i sig som leder till mer amning, utan upplevelsen av att leva ett bra liv. Vad tror ni? Klicka på rubriken om ni vill läsa mer!

måndag 29 november 2010

Idéer som försvårar amning 2

"Det är osunt att amma barn som kan gå och prata"

Av Marit Olanders

Det är fördelaktigt att amma i ett år eller längre, skriver Livsmedelsverket på sin hemsida. WHO säger två år eller längre. Anledningen till att den svenska rekommendationen stannade vid ett år (eller längre) var omsorg om föräldrarna. Det sa en företrädare för Livsmedelsverkets och Svenska barnläkarföreningens expertgrupp till mig i samband med att rekommendationerna kom för ganska prick sju år sedan. Läs om det i Amningsnytt nr 4/03.

Fokus i informationen från myndigheterna har legat på enbart amning den första tiden, om huruvida man bör amma utan tillägg av annan mat i fyra månader eller sex månader och hur lyckad formuleringarna kring detta är eller inte är. Hur länge det sedan är klokt att låta amningen pågå lämnas helt öppet till föräldrarna själva, det är upp till var och en. Att det finns en rekommendation om amningsdurationen är inget som t ex BVC brukar föra på tal. Och det är ju bra att vården inte ger kvinnor dåligt samvete för att de inte har levt upp till rekommendationen. Mer amningshets är det minsta vi behöver. Men kanske går det att peka på att det finns en poäng att ha kvar amningen det andra levnadsåret eller så, utan att skriva någon på näsan och utan att hetsa. Inte i grupp men kanske enskilt. Om inte annat för att bjuda motstånd till alla fördomar och inte bara tiga, vilket kan vara ett ganska likgiltigt förhållningssätt.

Vill man amma efter ettårsdagen i vårt samhälle får man stå ut med att bli motarbetad. Citatet som utgör rubrik på denan text är noga valt. Det finns också föreställningar som "nio månader i magen, nio månader vid bröstet", "bröstmjölk blir till värdelöst blask" vid en viss tid, "välling är kraftigare än bröstmjölk", att bara för att "man kan trösta på andra sätt" så går amningen bort med automatik. Vågar man yppa att man ammar barn på över två år eller mer får man höra associationer som blandar ihop amning och sex, mer eller mindre allvarligt menade frågor om incest och funderingar över ens förmåga till gränssättning. Inte konstigt att de kvinnor som ändå fortsätter att amma som grupp betecknas av gott självförtroende, hög utbildningsnivå och hög status i samhället.

De som fortsätter amma trivs förstås bra med amningen och har barn som tydligt visar hur mycket de gillar att amma. Man kan ha mycket nytta och glädje i vardagen av att ha kvar amningen av barn på över ett eller två år. När barnet börjar i förskolan kan en amning i kapprummet vid hämtningen vara ett sätt att tai gen den tid man har varit ifrån varandra. På de alltför stora avdelningarna på många förskolor sprids förkylningar och maginfektioner som präriebränder. Det skulle vara intressant att veta om ammade förskolebarn som statistisk grupp håller sig fmer friska än barn som inte ammas. Och det skulle vara intressant att veta om min och andras iakttalgelser att ammade barn har lätt att komma till ro vid vilan på förskolan (trots att de inte ammas då) stämmer.

När man har kvar amningen har man ett sätt att
  • trösta barn som är ledsna,
  • lugna barn (och sig själv) när man fastnat i konflikter,
  • hjälpa barn att slappna av vid vaccinering och provtagning,
  • erbjuda smärtlindring vid olycksfall,
  • ge mat och/eller dryck när det dröjer innan annat kan serveras,
  • erbjuda en mikropaus som gör att barnet (och man själv) orkar en stund till.
I anknytningssammanhang beskrivs barns andra levnadsår som en prövotid, då anknytningen befästs. Då behöver barn föräldrarna som sin "trygga hamn" där de kan tanka närhet inför nya utmaningar. Barn kan förstås också utmärkt väl skilja på mamma och andra personer och knyta starka band utan amning. Enligt anknytningsteorin skapar barn "inre arbetsmodeller" för vad man kan förvänta sig av andra människor och kanske är amning ett sätt att skapa tillit och se människor runt omkring sig som lyhörda vårdare.

Jag skulle önska att vi inte hade så starka normer kring amning. Varken de som ammar kortare eller längre tid än normen föreskriver borde ifrågasättas.

söndag 28 november 2010

Kejsarsnitt leder till kortare amning

Av Eva-Lotta Funkquist

Barn som föds med kejsarsnitt blir ammade i lägre omfattning och kortare tid än de som föds vaginalt. Det spelar ingen roll om barnet är förlöst med med akut kejsarsnitt eller planerat kejsarsnitt. Det är också färre barn som ammar i förlossningsrummet av dem som blir förlösta med kejsarsnitt. Klicka på rubriken om du vill se artikeln.

Idéer som försvårar amning 1

Av Marit Olanders

"Det är onormalt att barn vaknar flera gånger per natt efter en viss ålder."

Den svenska amningsnormen är orimlig på flera sätt. När man ammar ett litet barn anses man enligt normen som "duktig" men ammar man ett barn på låt säga över ett år eller två ses man snarare som som en som har svårt att sätta gränser.

Man skulle kunna säga att normen är dubbelbestraffande. Amma ska man, men normen sätter upp så snäva gränser att det inte går att följa den om man inte har ett barn och bröst som båda klarar glesa amningstillfällen.

Fortfarande finns det gott om fördomar kring samsovning, att det skulle vara kategoriskt farligt. Samsovning gör att man kan amma mer eller mindre i sömnen. När forskare har filmat samsovande, ammande mor-barn-par har man kunnat se barnet börja röra på sig och mamman utan att vakna helt lägga det vid bröstet varvid bägge snabbt kommer till ro igen.

Sover man enligt normen i var sin säng ska mamman alltså stiga upp ur sin egen säng, gå över till barnets säng, plocka upp det och amma det (sittande?) och sen lyckas med konststycket att lägga ner det i spjälsängen utan att det vaknar innan hon själv kan gå och lägga sig igen (och samsova med sin partner). Det är kanske inte konstigt att idén att barn ska sova sammangängande efter 4 eller 6 månader kom till, som en hjälpteori till idén att mamma och barn inte ska sova tillsammans. Vårdapparaten och enskilda har stått föräldrarna bi med olika metoder för att förmå barnen att gå emot sina instinkter att somna och sova ensamma, den ena grymmare än den andra.

Det ses som barnets fel att det inte sover sammanhängande, eller föräldrarnas, för all del. Det är det som ska rättas till. I själva verket är det idén att de ska sova om nätterna som det är fel på. Kartan stämmer inte med terrängen och då försöker man ändra på terrängen så den stämmer med kartan.

Det är förväntningarna det är fel på. Barn vaknar till på nätterna, det är vanligt och normalt hela det första året, kanske längre. Kanske mycket längre.

Slutar man amma på nätterna kan det hända att barnet sover mer sammanhängande. Men inte nödvändigtvis. En del barn fortsätter att vakna om nätterna för att få vatten eller välling eller nappen ännu en lång period. Då har man berövat sig själv det snabbaste medlet att söva om barnet till ingen nytta.

En annan följd av att sluta nattamma är att det går ut över mjölkbildningen. Ju mindre man ammar, desto mindre mjölk gör man. Det borde alla de som propagerar för sammanhängande sömn hos spädbarn också tänka på.

fredag 26 november 2010

Bröstmjölk och tabu

Det finns religiösa tabuföreställningar kring bröstmjölk. Några gånger har jag varit med om att föräldrar som varit muslimer avböjt donerad bröstmjölk till sitt förtidigt födda barn därför att det för dem är ett tabu. Ibland har de tyckt att donerad bröstmjölk är okey om de känner donatorn. Tyvärr kan sjukvården ibland vara lite oflexibel då sådana situationer uppstår. De allra flesta muslimer jag har träffat har dock inte den här föreställningen angående bröstmjölk och det är möjligt att den finns även i andra religioner utan att jag känner till det. I en del muslimska länder har det dock varit svårt att upprätta mjölkbanker utan att ta hänsyn till det här tabut. Klicka på rubriknen så får du läsa om ett exempel.

onsdag 24 november 2010

Dyr bröstmjölk sparar pengar

Av Eva-Lotta Funkquist

För förtidigt födda barn är ofta bröstmjölk livsnödvändigt. I Sverige finns ett ganska väl utbyggt system med så kallade mjölkbanker dit mammor som får utpumpad bröstmjölk över kan donera. Även om pastöriseringen, som vid donation blir nödvändig, förstör en del immuniologiska och nutritionella komponenter så innebär matande med ersättning till förtidigt födda en ökad risk för bebisen att drabbas av blodförgiftning och den fruktade tarmsjukdomen nectrotiserande enterecolit. Donerad bröstmjölk är väldigt dyrt, ofta kostar varje liter flera hundratals kronor, ändå sparar verksamheten massor av pengar p.g.a. bättre hälsa hos bebisarna. I USA har man räknat ut att varje satsad dollar på donerad bröstmjölk sparar 11 dollar i minskade sjukvårdskostnader. Klicka på rubriken om du vill läsa artikeln.

tisdag 23 november 2010

En omtänksam jul!

Av Eva-Lotta Funkquist

SOS barnbyar tipsar om omtänksamma julklappar. För 50 kr kan man ge ett barn i ett fattigt land en sagostund. På bilden syns ett litet barn med en nappflaska. Snälla SOS barnbyar, tänk om och tänk omtänksamt och byt ut bilden! Varje år dör 1.4 miljoner barn på grund av utebliven amning, de allra flesta i fattiga länder. Och alla ni som läser detta, mejla SOS barnbyar och be dem tänka om. Klicka på rubriken om du vill se reklamen.

Desinformation om amning

Av Marit Olanders

När jag kommer in på ämnet amning med någon som jag inte känner så väl möts jag av några typiska kommentarer.
Det kan vara "Jag ammade mitt barn si och så länge."
Eller "Att det finns en amningspress har jag förstått."
Eller "Amning skyddar mot allergier."

Just det där med allergierna har ofta dragits fram som ett argument för amning, och det är också något som tycks ha fastnat i folks medvetande. Desto mer förvirrande blir det när det sedan visar sig att om amning har någon påverkan på förekomsten av allergier så är den så liten att den inte bör användas som argument vare sig för eller emot amning.

Jag har börjat fundera på varför just detta med allerierna har förts fram, när det har funnits så svaga belägg för det. De områden där amning gör störst skillnad för hälsan för spädbarn är vardagsinfektionerna, öroninflammation och diarré bland andra.

Uppkomsten av allergier är ett oerhört komplext område. Kan den här ivern att peka på att amning skulle "skydda" mot allergier hänga ihop med de ständiga påståendena att amning är bäst? Det bästa är bara inom räckhåll för en liten del av befolkningen, medan vi övriga får hålla tillgodo med det som är tillräckligt bra.

Ser man amning och/eller bröstmjölk som bäst är steget inte långt till att tillskriva den alla möjliga goda egenskaper. Den mystifieras, blir till en magisk trolldryck som vaccinerar mot allt. Här har amningsinformatörer de senaste decennierna skjutit över målet och spelat barnmatsindustrin i händerna.

Att amning på ett statistiskt plan minskar risken för örininflammation, diarré, pip i bröstet och förkylningsastma riskerar glömmas bort. Liksom det faktum att även barn som ammas får dessa sjukdomar. Men på ett statistiskt plan är de färre.

söndag 21 november 2010

Amning minskar risken för lunginflammation och diarré

Av Marit Olanders

Varje år dör 1,4 miljoner barn i hela världen på grund av att de inte ammas tillräckligt. Att förbättra möjligheterna att amma skulle rädda mer än 3800 människoliv varje dag. De vanligaste dödsorsakerna är diarré och lunginflammation.
Den enskilt viktigaste åtgärden för att främja små barns hälsa i världen är att främja amning.

I veckan som gick rapporterade Ekot från Pakistan. Särskilt barnen är utsatta för följderna av katastrofen, som brist på dricksvatten. Reportern nämndne dock inte amningens betydelse för barns förmåga att hålla sig vid liv och hälsa.

Amning räddar liv på två sätt. Det mest kända sättet är att barn inte utsätts för förorenat, otillräckligt kokat vatten, förorenat ersättningspulver eller förorenade nappflaskor. (Ersättningsproblematiken är ju större än så, t ex kan det vara en mycket stor utgift i en fattig familj, men det går jag inte in på här.)

Mindre känt är att bröstmjölken aktivt skyddar barnet på många sätt. En komponent i bröstmjölken är sekretoriskt Ig-A. Vi vuxna bildar sekretoriskt Ig-A varje gång träffar på skadliga ämnen i maten eller inandningsluften. Spädbarn kan inte göra detta. De får sekretoriskt Ig-A via bröstmjölken. Ammade spädbarn får alltså specifika skydd mot just de skadliga ämnen barnets mamma kommer i kontakt med. Sekretoriskt Ig-A klär så att säga in barnets mag-tarmsystem och luftvägar med antikroppar mot just de smittämnen de möter.

Ammade barn i allmänhet och i fattiga miljöer och katastrofområden i synnerhet skonas dels ifrån orena livsmedel och får dels tillgång till ett aktivt skydd mot smittämnen i just deras omgivning. Hur sekretoriskt Ig-A exakt ser ut beror alltså på i vilken miljö just en individ befinner sig.

Det finns också en mängd andra komponenter i bröstmöjlken sin bidrar till att hålla barn friska.

fredag 19 november 2010

Amning och kognitiv utveckling

Av Eva-Lotta Funkquist



Amningens längd har i studier visat sig påverka barns kognitiva utveckling positivt. Men vad är orsaken? Vissa forskare har menat att om man tar hänsyn till mammans intelligens, sociala klass och utbildning så försvinner sambandet, medan andra har ansett att de kunnat visa på ett samband efter att de genom så kallad regressionsanalys tagit hänsyn till de här faktorerna. I en spansk studie med sammanlagt 500 barn visade forskarna att lång amning (vilket man definierade som >12 veckor) innebar högre poäng på kognitiva tester, högre social kompetens och lägre förekomst av AD/HD symtom hos barnen. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.



Vad är då förklaringen till amningens positiva inverkan på den kognitiva utvecklingen? Forskarna i den här studien resonerar kring att det kan bero på att amning påverkar den vita hjärnsubstansen och limbiska systemet positivt. Orsaken till det anser de skulle kunna vara bröstmjölkens speciella fettsyror, den fysiska och psykologiska stimulans som amning medför eller helt andra orsaker, som t.ex socialklass.

Facebooks dubbelmoral

Av Marit Olanders

Facebook är ett amerikanskt företag som lyder under amerikanska lagar och när man går med i Facebook förbinder man sig att följa dess regler. Där ingår det att inte posta bilder som innehåller nakenhet (nudity). Med denna regel som grund har facebook deletat eller förbjudit amningsbilder där det syns lite bröst. Samtidigt publiceras gott om bilder på djupa urringningar, klyftor och behåbilder på kvinnor där man ser bra mycket mer bar hud. Med den skillnaden att här syns brösten som sexattibut och inte som spädbarnets mat- och gosplats. Läs mer här.

Facebooks idé är att communityn ska hålla efter sig själv. Det är när den enskilde tittaren anmäler som moderatorerna agerar. Tydligen finns det användare på Facebook som scannar av forumet på jakt efter amningsbilder att anmäla. Ocjm moderatorerna agerar raskt. Man blir ju nyfiken. Vem är det som blir så provocerad av amningsbilder? Och varför går det an med bilder på bröst utan barn?

måndag 15 november 2010

Om flaskmatning och ersättning på engelska

Av Marit Olanders

Det har kommit en ny, uppdaterad version av brittiska The Baby Friendly Initiatives guide till föräldrar om bröstmjölksersättning. Du hittar den här.
Det finns också en pdf till vårdpersonal på samma sida. Scrolla ner till slutet av textne så ligger det pdf:er som länkar där.
Det finns också en länk till en sida från brittiska hälsodepartementet om säkerhet vid flaskmatning. Den innehåller bra bilder på hur man tillreder bröstmjölksersättning och hur man steriliserar flaskor, nappar och eventuell annan utrustning. Och så påpekar den en viktig sak: Ersättningspulver är inte sterilt utan kan innehålla Enterobacter sakazakii eller, mer sällsynt, Salmonella. Även om pulvret är förpackat i en förseglad förpackning kan det innehålla bakterier. Därför råder brittiska myndigheter alla att blanda ersättning med vatten som håller minst 70 grader.

Koka upp vatten i vattenkokaren, låt det svalna i högst 30 minuter innan det blandas med pulvret. Vid 70 grader kan man fortfarande bränna sig av vattnet/ersättningen, så sedan måste ersättningen kylas under kallvattenkranen innan man ger det till barnet. Man kan droppa lite ersättning på handleden för att se om det har blivit tillräckligt kallt. Läs mer i broschyren direkt.

Här skiljer sig de brittiska råden från de svenska. Senast jag var i kontakt med Livsmedelsverket om hur man ska blanda ersättning, tidigare i år, fick jag veta att det är tillverkarens anvisning som gäller. Nestlés ersättning skulle blandas med vatten på 40 grader, om jag inte minns fel. Är det då så att det pulver från Nestlé som säljs i Sverige är sterilt? Gissningsvis inte, eftersom det tillverkas i Holland och antagligen kommer från samma ställe som det som finns att köpa i England.

En annan sak som skriften från NHS tar upp är hygienen runt omkring tillredningen. De råder föräldrar att rengöra och desinficera den yta där man gör tillredningen, tvätta händerna innan man sätter igång och spara inte ersättnign i mer än två timmar.

Och: Lämna aldrig barnet ensamt med nappflaskan.

söndag 14 november 2010

Deprimerade mödrar ammar mindre

Av Eva-Lotta Funkquist

Depression hos kvinnor som just fött barn är vanligt och depressiva symtom påverkar amningen. Det är mindre vanligt att nyblivna mammor med depressiva symtom både initierar amning och forsätter att amma. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.

Samsovning och amning

Av Eva-Lotta Funkquist

Kvinnor som samsover med sina barn ammar oftare och längre. Amning och samsovning hänger ihop på många sätt. Till exempel samsover kvinnor med längre utbildning oftare med sina barn (och ammar ju också mer). Därför anser författarna till denna studie (klicka på rubriken) att man måste ta detta samband i beaktande då man ger råd om var barnet bör sova till föräldrar.

lördag 13 november 2010

Den motvillige monarken

Av: Eva-Lotta Funkquist

Jag läser Thomas Sjöbergs Den motvillige monarken. I fantasin ställer Thomas en fråga till kungen i inledningen av boken: "Hur upplevde han som liten att vara omgiven av nästan enbart kvinnor (mamman systrarna, barnflickan Nenne m. fl.) och avsaknanden av en riktig och nära mansförebild?" Man misstänker att författaren ser ett problem här som kanske skulle kunna förklara kungens senare leverne. Jag har alltid undrat över det här sättet att resonera. Det måste väl vara kvalitéten på dem som tar hand om ett barn som är avgörande, inte om en mans eller kvinnoförebild saknas. Eller?

Det är nog att betrakta som väl känt att kungligheter ofta levt i en känslomässig misär som barn. Jag hörde en gång en av kungens systrar på ett anekdotiskt vis berätta en historia om kungen från då han var liten. Barnflickan Nenne skulle åka på semester. I förtvivlan försökte Carl Gustav hålla fast henne så att hon inte skulle kunna åka. De var tvungna att bända loss honom.

Jag tror att den historien betydligt bättre kan vara en förklaring på kungens senare leverne.

En ammande syster

Blev starten på ett succéföretag. Klicka på rubriken...

onsdag 10 november 2010

Förälder till offer i mjölkskandal fick fängelse

Av Marit Olanders

Mjölkskandalen i Kina 2008 får fortfarande efterverkningar. Ekot berättar att en förälder till ett av barnen som förgiftades av har dömts till två och ett halvt års fängelse för störande av allmän ordning. Föräldern, Zhao Lianhai, har uppmanat andra föräldrar till drabbade barn att kräva ekonomisk ersättning, bland annat via en hemsida.

Mjölkpulvertillverkare spädde ut mjölken och tillsatte sedan industrikemikalien melamin för att få den att verka mer proteinrik. Det ledde till njur- och urinvägsproblem. 300.000 barn skadades, och minst sex barn dog. Läs mer om mjölkskandalen i tidigare inlägg på Amningsbloggen.

WHO-koden tillkom för att medverka till en säker och ändamålsenlig spädbarnsuppfödning. Bland annat innehåller WHO-koden bestämmelser om hur bröstmjölksersättning ska vara sammansatt. Så här står det i Artikel 10.2:
Livsmedelsprodukter som omfattas av denna kod bör, vid försäljning eller annan distribution, uppfylla de normer som rekommenderas i Codex Alimentarius Commission och även i Codex Code of Hygienic Practice for Foods for Infants and Children.

Ett sätt att göra spädbarnsuppfödning säker är att skydda, stödja och främja amning. Enligt Ibfan fick Kina en nationell implementering av WHO-koden 1995, men barnmatsföretagen har betett sig som om Koden inte fanns, med aggressiv marknadsföring av bröstmjölksersättning som slår ut amningen - och utsatt barn för fara till liv och lem. Med andra ord, hade WHO-koden följts i Kina hade skandalen aldrig inträffat.

söndag 7 november 2010

Fyratimmarsschemat har ingen vetenskaplig grund

Av Marit Olanders

För en tid sedan fick jag i uppdrag att göra en svår frågesport om amning till ett sällskap som kunde en hel del om amning.

En av frågorna var:
Vad stämmer angående fyratimmarsschemat*?
Svarsalternativen:
1. Det är grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet.
X. Det var bäst för barn och mammor på 1970-talet.
2. Det är helt gripet ur luften.

Rätt svar är 2. Det är helt gripet ur luften.

De flesta svarade rätt, men en del svarade alternativ X, de trodde det var det bästa vetenskapen kunde erbjuda mammor och barn på 1970-talet. Men det är viktigt att komma ihåg att fyratimmarschemat aldrig någonsin var ett resultat av vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är grundat på tyckande och moralkakor, på vad man trodde skulle fostra förnöjsamma arbetare och löntagare. Det var läkarna som införde fyratimmarsregimen, män som i princip aldrig var involverade i spädbarnsvård men som gick i symbios med barnmatsindustrin. I takt med medicinens landvinningar på andra områden ansåg sig läkarna också kompetenta nog att ge amningsråd och samtidigt förkasta kvinnors traditionella kunnande.

Resultaten var förödande. I USA ammades 38% av barnen vid utskrivning från BB år 1946, mot bara 18% år 1966. I storbritannien ammades 40 % av barnen vid tre månaders ålder år 1947, och bara 10 % år 1968. I Singapore ammades över 80 % av barnen vid födseln 1951, tjugo år senare, 1971, hade siffran sjunkit till under 30 %.
I Sverige 1944 ammades 90% av barnen vid två månader, år 1970 hade det minskat till under 40 %.

Under 1900-talets andra hälft började kvinnorna självas återupptäcka amningskunskapen och sprida den via amningsstödgrupper. En av de viktigaste kunskaperna för dessa pionjärer att sprida var att mjölken inte tog slut, om man bara ammade på barnets begäran.

Först bildades La Leche League i USA 1956. 1968 bildades norska Ammehjelpen. Samtidigt vände den endåtgående trenden för amning i Norge. och 1973 Amningshjälpen.
Samma år vändes den nedåtgående trenden för amning i Sverige.

*Fyratimmartsschemat: Att amma var fjärde timme, företrädesvis kl 6, 10, 14, 18 och 22. Ett s k nattmål kl 02 som skulle fasas ut så fort osm möjligt.

lördag 6 november 2010

Amning och självförtroende

Av Eva-Lotta Funkquist


Vem ammar? I Kanada är det här något man undersökt noga och man använder sig av begreppet self-efficacy, vilket väl närmast kan översättas med själv-verkan. Den som har självförtroende för och trygghet i en uppgift klarar av den. Man har utvecklat ett frågeformulär som ursprungligen innehöll 33 frågor, men som reducerades och nu innehåller 14 frågor.

De inleds alla med "Jag kan alltid" och följs sedan med påståenden som t.ex. "avgöra om min bebis får i sig tillräckligt med mjölk". Andra påståenden är: "klara av att amma även om min bebis gråter","klara av amningsstunden på ett för mig tillfredställande sätt" och "avgöra om bebisen har ett bra tag under hela amningsstunden". Det finns fem svarsalternativ på frågorna som sträcker sig från "stämmer helt" till "stämmer inte alls". Höga poäng på frågeformuläret då bebisen är en vecka gammal innebär större sannolikhet att barnet ammas vid en eller två månaders ålder.


Vad mammorna svarar är påverkbart. Den som har fått hjälp med hur man tolkar om en bebis vill amma och den som har fått hjälp med att avgöra om bebisen har ett bra tag under amningen har större chans att få höga poäng på frågerformuläret och därmed strörre chans att amma längre. Amning och vårdkvalité hänger ihop.

tisdag 2 november 2010

Amningen minskar i Sverige

Av Ellinor Petersen

24nt i programmet 30 minuter har de uppmärksammat detta och bjöd in mig för att reflektera över trenden.

Vi hade en stor nedgång som vände på 1970-talet (förmodligen vände trenden mycket tack vare att Amningshjälpen startades 1973), och hade en topp på 1990-talet (när amningsvänliga sjukhus introducerades), som nu de senaste åren har börjat gå ner. Programledaren frågade mig om jag trodde att trenden skulle vända eller fortsätta gå ner. Då sa jag att det beror på om vi stöttar varandra som mammor i vår amning.

En tänkbar förklaring till trenden är att sjukhusen inte längre är certifierade amningsvänliga. Att de inte har amningsstrategier, att vårdpersonalen inte delges strategier för amning eller utbildas i amning, att spädbarn tillmatas utan att det är medicinskt påkallat, att barn får tillägg i flaska istället för kopp, mm.

Att amningen stöttas kan alltså göra hela skillnaden. Det är en relation, en intim relation mellan mamma och barn. Samtidigt sätts hela kvinnans mognad på prov när hon ska lära sig att vara mamma till ett hjälplöst spädbarn. När amningen krånglar är det lätt att känna sig handfallen och undra om det här barnet verkligen ska suga på mina bröst när det är så besvärligt att få det att fungera. Många som slutat tidigare än de egentligen velat känner en stor besvikelse över detta.

Studier har visat att pappans stöd är oerhört viktigt för att mamman ska kunna amma. Därför köper inte jag argument som säger att amningen går ner för att papporna är hemma mer. Det är när pappan inte stödjer barnets mamma i amningen som det är svårare att få till amningen. Det finns säkert några pappor som tycker att det inte spelar någon roll om barnet får flaska med ersättning eller bröstmjölk eller ammar. För dessa mammor blir det då svårare att amma.

För mammor som är medvetna om vikten av stöd, kan de söka upp amningshjälpsgrupper där de bor. Om det inte finns någon kan de start upp sin egen. Kvinnor kommer och går när de känner att de behöver stöd. Hjälpmammorna förblir lite längre och stöttar medsystrar i amningen.

måndag 1 november 2010

Offentlig amning i Mellanöstern

Av Marit Olanders

Sedesam klädsel och offentlig amning är två ämnen som inte har någonting med varandra att göra, konstaterar sajten Green Prophet, med miljönyheter från Mellanöstern. Man kan se kvinnor som är täckta från topp till tå amma på parkbänkar, medan en del kvinnor i axelbandslöst inte skulle drömma om att amma offentligt.

Amning är en viktig del för att göra jorden mer miljövänlig, konstaterar Green Prophet. Bröstmjölksersättning förbrukar resurser under tillverkning, transport, distribution och med avfall, förpackningar och nappflaskor. Att amma och att stötta ammande mammor är något av det mest miljövänliga man kan göra. men på många håll i världen hindras amning genonm att klvinnor inte känner sig otrygga att amma offentligt.

Behöver en kvinna hitta ett avskilt ställe att amma på vareda gång hon lämnar hemmet, kommert hon sannolikt att sluta amma tidigt. Har man ett barn som är nöjt med att amma så sällan som var tredje timme, kan man hinna springa ut och göra ärenden mellan amningarna, men har man barn som vill amma oftare (vilket är det vanligaste) hinnerm an knappast det.

Green Prophet menar att det finns vitt skilda uppfattningar om offentlig amning i Mellanöstern. Det syns inte så ofta, vilket kan ha många anledningar. I en dle kulturer hålls kvinnor och män helt åtskilda och kvinnor dletar inte i det offentliga livet alls. I en del kulturer är det accepterat att amma inför manliga släktingar, men inte främlingar. I strikt islamiska länder, som Saudiarabien och Iran, ser man aldrig kvinnor amma offentligt, mendan det är ganska vanligt i Jordanien.

Green Prophet konstaterar också att det finns en massa produkter som ska dölja barnet under amningen, som förkläden m m. men inte alla barn tycker om att amma med någonting över huvudet. En genomknäppt skjorta med en t-shirt under duger lika bra. Besväras man av ett ammande mor-barn-par kan man titta åt ett annat håll.