Av Eva-Lotta Funkquist
Det är nog ofta så att vi tänker oss att forskning som upprepas och visar samstämmighet är korrekt. Kanske också att forskning helst bara ska presenteras för allmänheten då samstämmighet råder. Företeelsen kan då anses utredd och bevisad och man undviker att människor vilseleds av enstaka "felfynd".
Historien har dock gång på gång visat att det här kan leda fruktansvärt fel. Forskare visar nämligen ofta bara intressere för att upprepa resultat de (och tyvärr ibland även alla andra) redan tror på. Ett paradigm, som ofta knappast alls ifrågasätts, bildas. Östrogensubstitution till kvinnor i klimakteriet är ett exempel, operationer av spädbarn utan smärtlindring ett annat. Eller varför inte 4-timmars- amningsschemat eller rådet att låta spädbarn sova på mage?
Dn:s vetenskapsredaktör Karin Bojs skriver idag om intuition. Många gånger kan framgångsrika vetenskapsmän känna på sig vad som är rätt eller fel, innan de kan formulera exakt varför.
Men intuitionen är naturligtvis användbar även för den som endast läser forskning. Man tänker: kan det här verkligen stämma? Naturligtvis blir intuitionen mer träffsaker ju mer man kan om något; såvida man då inte väljer att förtränga vissa fakta som av någon anledning rubbar ens cirklar, vilket naturligtvis delvis är allmänmänskligt.
Hanna och Antonio Damasio genomförde 1997 ett numera klassiskt experiment. Det finns återgivet i Malcolm Gladwells bok Blink, den intuitiva intelligensen. Försökspersonerna fick spela kort med olikfärgade kortlekar. De blåa korten gav bättre vinstchanser än de röda. Efter att ha spelat 80 kort kunde de flesta försökpersonerna med ord förklara varför de blåa korten var att föredra. Det intressanta med undersökningen var dock att redan efter 10 spelade kort kände många deltagare på sig att de blåa korten var bättre, utan att de med ord kunde förklara varför eller ens kognitivt visste om det (ett val av de röda korten fick dem att svettas lite mer i händerna).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar