vad amningen berättar om Neandertalarnas liv

av Julia Ilke

Genom att ta reda på hur länge en arts ungar har ammats kan forskare skapa sig en bild av hur de levt och fungerat som social grupp. Neandertalarna är utdöda sedan 30 000 år men genom att studera tänderna från ett neandertalsbarn stärks tesen att de levde i grupper där man hjälptes åt att ta hand om barnen.

Även om tänderna till stor del utvecklas redan innan födseln så påverkas deras utveckling av maten och den miljön man växer upp i. Det man studerar är emaljen och i vilken grad olika ämnen lagrats in. Amning gör att barium lagras in då bröstmjölk innehåller mycket av detta ämne och genom att ta reda på hur mycket barium som emaljen lagrat in vid olika åldrar kan forskarna få veta hur länge barnet ammades helt och när annan mat introducerades. Barnet som de undersökt ammades exklusivt i sju månader och delvis i ytterligare sju månader och därefter avbröts amningen plötsligt. Hypotesen är att något hände modern som gjorde att hon inte kunde amma vidare. Barnet levde dock vidare vilket tyder på att neandertalarna levde i grupper där man tog hand om varandra och att det fanns andra som tog på sig att ta hand om barnet när mamman inte längre kunde. En annan möjlig förklaring är att neandertalarna ammade en relativt kort tid (jämfört med människan och andra däggdjur) till fördel för att kunna föda barn tätare. Oavsett varför barnet slutade ammas så menar forskarna att ett amningsavslut vid 14 månaders ålder tyder på att andra vuxna neandertalare var involverade i att ta hand om barnet.

Källa:

Christine Austin, Tanya M. Smith, Asa Bradman, Katie Hinde, Renaud Joannes-Boyau,David Bishop, Dominic J. Hare, Philip Doble, Brenda Eskenazi & Manish Arora (2013). Barium distributions in teeth reveal early-life dietary transitions in primates. Nature.