lördag 31 augusti 2013

Sluta nattamma

av Julia Ilke

Det mest lästa inlägget här på bloggen är, lite ironiskt nog, ett som handlar om att sluta amma. Det är dock inte så konstigt för att sluta amma kan ibland och för vissa vara lika svårt som det för vissa är att börja amma. Går man för fort fram kan man få mjölkstockning och ett onödigt ledset barn, för att inte tala om de skuldkänslor många upplever när det blivit dags att neka barnet bröstet.

Tidigare än att man ska sluta amma helt kan det hända att man vill avsluta ena dygnhalvans amning. Ska man börja jobba kanske man måste sluta dagamma men kan behålla kvälls- och nattamningen. Känner man att nattamningen tar för mycket på ens egna krafter kan det vara dags att avsluta den men behålla dagamningen.

Att barn vill amma både dag- och natt är inget konstigt utan tvärtom. Alla barn slutar förr eller senare att amma men som vi lever idag kan många inte vänta in detta och som förälder måste man då avvänja barnet. För att sluta amma helt eller sluta på dagtid rekommenderar jag det tidigare inlägget Sluta amma. Det finns lite lika mycket skrivet om att sluta med nattamningen så här nedan samlar jag de tips jag hittat och fått av andra kloka mammor och amningskunniga.

- Planera in avvänjningen till en tid då övriga livet är lugnt och tryggt. Sker det andra förändringar samtidigt kan barnet behöva sin trygga nattamning och det är alltså både mildare för barnet som troligen lättare att avvänja vid ett annat tillfälle. Exempel på andra förändringar kan vara dagisstart, att du börjar jobba, en resa, utvecklingssteg för barnet eller efter en sjukdom.

- Börja med att vänja barnet vid att somna utan bröstet i munnen. Amma alltså tills barnet nästan somnat och dra då ut bröstvårtan. Vaknar barnet till kan du försöka vagga det till sömns men går det inte får man börja om- amma och sedan dra ut bröstvårtan lagom till att barnet somnar. Detta är inget som behöver ske över en kväll utan låt det ta tid. Vitsen är att vänja barnet vid att somna in utan bröstet i munnen.

- Vissa tycker det är lättare att få barnet att inte nattamma om det sövs utan bröstet. Andra vill behålla amningen vid sövningen. Känn efter hur du vill göra och håll fast vid det. Har ni tidigare ammat till sömns men också badat på kvällen och sjungit sånger så tänk på att fortsätta med de andra läggningsrutinerna.

- Se till att barnet är mätt, tryggt och varmt inför läggningen. Vaknar barnet av att du lägger på det täcket så klä det heller i en varm pyjamas och strumpor och låt barnet ligga utan täcke.

- När barnet vaknar eller gnyr i sömnen vänta lite med att erbjuda bröstet. Kanske somnar barnet om av sig självt?

- Samsover ni så sov med tröja så att brösten inte är lika lättillgängliga samt för att minska doften av mjölk. Har du ett babynest kan du lägga barnet där eller ta en filt som du lägger mellan er. Detta gäller under tiden ni avvänjer, när barnet inte nattammar längre kan ni gärna sova nära varandra igen.

- När barnet vaknar för att amma så vagga det till sömn igen, erbjud varmt vatten i flaska, sjung en vaggvisa eller klappa på det. Gör helt enkelt det som på dagtid brukar lugna ditt barn. Blir barnet för ledset så ge bröstet och låt avvänjningen ta någon natt extra.

- Är barnet så pass stort att det förstår vad du säger så säg något i dyl med "Tutten sover" när du nekar barnet att amma. Vill barnet prata om det faktum att tuttarna numera också sover på nätterna så gör det. Hjälp barnet sätta ord på sina känslor.

9 kommentarer:

Anna sa...

När jag slutade nattamma fick pappan under en period natta och sova med sonen. Vi ammade i soffan, sen gick de och la sig och jag gick och 'tränade'. De första nätterna blev det rätt många uppvak men kändes tryggt att pappa fanns där och tröstade och erbjöd vatten. Sonen var ca 1,5 år då så vi pratade mycket om ' inget amma på natten'' vilket sonen snart lärde sig. Varje morgon fick sonen sen springa in till mig där jag sov och amma. Detta funkade för oss. Jag ammar fortfarande,w men inte på natten.

Anonym sa...

Ja, själv satt jag där för nästan ett år sen ( sonen är 1,5 år nu ) och funderade på hur man skulle sluta nattamma. Men det var omgivningen som påverkade, jag själv förstod inte hur man kunde ta bort något så självklart och enkelt som faktiskt gav oss båda bra sömn. Men min son ammar bara några minuter på natten och släpper och rullar runt och somnar om direkt. Så att byta det till att gå upp och vagga en hysteriskt skrikande son verkar så oerhört jobbigt. Både för oss föräldrar och för sonen.

 I omgångar har det varit oroligt och han har velat amma oftare, men hade jag inte haft amningen så vet jag inte om jag skulle klarat att vakna flera gånger per natt. Liggamning och en väldigt bred säng ( en extrasäng bredvid dubbelsängen är perfekt!  )
rekommenderas så man kan rulla ifrån barnet och få sträcka ut sig lite grann. 

Bävar verkligen inför ett amningsavslut. Innerst inne hoppas jag att sonen skulle bara sluta av sig själv. Men han visar så tydligt att han behöver sin amning.
Så vi ammar vidare. Även om de jag möter nu blir alltmer skeptiska. Känner mer och mer att jag måste försvara mig för att jag nattammar en 18-månaders. Har så svårt att förstå varför folk blir så förvånade, de tror att det är såå jobbigt, men när vi hör om andra som måste upp och gå och vagga, gunga vagnar, gunga spjälsäng, stoppa in nappar, koka välling mitt i natten, så känner jag mig alltmer säker på mitt beslut att fortsätta. 

Önskar att fler skulle förstå hur stor hjälp nattamning faktiskt kan vara för sömnen. Tror att Bvc:s råd om att barn över 6 månader inte behöver ammas/äta på natten ställer till med onödig stress och för tidiga amningsavslut. Så konstigt råd, är det någon som vet var det kommer ifrån?

/amman

Anonym sa...

Ja amman, det är verkligen dumt med Bvcs prat om att barn över 6 månader inte behöver amma på natten. Stressade mig jättemycket med första barnet, och säkert honom också eftersom han så tydligt visade att han ville nattamma och jag tog det ifrån honom under väldiga protester. De andra barnen har jag också fått avvänja men då har det varit för att jag känt att det räckt och att jag behövt mer sammanhängande sömn. Då har jag väntat in en bra fas när de känts trygga.

Hanna sa...

jag har en kille tre o ett halvt. Att amma är så naturligt, som att äta o sova. Fast innerst inne längtar jag trots detta efter en tid utan amning. Fast det jag längtar bort efter egentligen är nog småbarnstiden tror jag. Det är en rätt tuff tid med eller utan amning. Att nattamma ser jag mest fördelar med. Min son har alltid sovit lätt och vaknat ideligen. När han ammar ligger han åtminstone stilla och tyst och det är ju att föredra. Härom natten när han inte kunde sova på ett par timmar (!) var jag så trött och irriterad att jag tillslut bad honom att rulla bort till sin pappa. vad händer? jo då börjar han istället sjunga och föra oväsen. Suck. Ok, kom tillbaka då för guds skull bara du är tyst. Jag brukar säga ifrån när jag dricker kaffe så därför blir han arg på mig så fort han ser att jag gör det (vare sig han vill mysa eller inte). Som sagt jag både vill och inte vill sluta.

Amman sa...

Ja, ibland känns det inte lika lätt att amma vidare måste erkännas! Jag tror inte vi kommer fortsätta så länge som 3,5 år även om vi kör på ett tag till.

Något han har börjat med på kvällarna vid nattning är att han kastar sig från bröst till bröst, ammar i evighet, men släpper och tar tag, släpper och tar tag,  samtidigt som han tar i med tänderna...( aj!). Dessutom passar han på att stå på huvudet och vrida kroppen ett halvt under tiden varv. Inte så skönt.

Tillslut måste jag hindra honom att amma vidare och en lång nattning av vaggande och sång påbörjas. Tillslut somnar han alltid, men man blir lite svettig...

 Men de flesta kvällar ammar han fint och lugnt, vet inte riktigt varför han blir såhär. Jag gissar på att det är kindtänderna som stör honom. 

Någon som känner igen beteendet?
Han är 18 månader nu.

Kattis sa...

tack!håller med blir sjukt stressad av bvc.s råd att sluta nattamma!

Anonym sa...

Hej amman

Känner igen detta. Min dotter gör likadant, kastar sig från sida till sida när vi liggammar när hon ska somna. Hon är 22 månader nu och jag skulle vara redo att sluta men hon är i te det (ännu). Håller på att sluta i alla fall dagtid vilket går utmärkt de dagar jag jobbar. Är jag hemma vill hon dock ändå snutta ganska ofta. Men det går att avleda. Amnat är det kvälls- och nattetid. Otröstlig om inte tutten finns i närheten....

Hur går det för dig/er nu?

Anonym sa...

Tack för en bra text. Söker goda råd för att dra ner på nattamning. Samsover med barnet som numera snuttar flera gånger varje natt. Jag börjar bli en väldigt trött mamma och när även barnet uppenbarligen sover bättre på dagarna än på nätterna så känns det som det är läge att kontrollera nattamningen bättre.

Linnea

Stellavbkn sa...

Vill gärna också ha tips på att minska natt ammandet. Har en 9månaders som jag samsover med och som ammar ca8-20 ggr/natt. Det jobbigaste är att han sväljer så mkt luft att han kräks och får ont i magen men tar jag upp för att rapa vaknar han för mkt för att somna om. Känns lite som moment 22. Han tar ej flaska.

Stella